Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fullmäktig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2241
Fundbo—FunktionalPsm.
2242
graderingen utgår (äv. kallad f i
x-punkt). —
Fundamentalavstånd, avståndet mellan de två
fundamentalpunkterna på en skala. Jfr
Termometer! — Fundament
a’l-stjärnor, vissa ljusstarka stjärnor,
vilkas lägen på himlavalvet blivit
bestämda med största möjliga noggrannhet och
som därför kunna begagnas som
utgångspunkter vid bestämning av andra
stjärnors lägen och rörelser. — A 1 ge b r a n s
fundament aTteorem, den av K. F.
Gauss bevisade satsen, att varje ekvation
av n:te graden har n stycken (reella el.
imaginära) rötter.
Fundbo. Socken i Uppsala län (Rasbo
härad). 1 140 inv. (1931).
Fundy Bay [fa’ndi bej]. Havsvik på
Ca-nadas ö. kust; omkr. 300 km lång.
Funébre [fynä’br] (fransk, av lat.
fu’-nus = begravning). Bet. sorge-,
begravnings-. Musikalisk föredragsbet. för sorg.
— Marche funébre [marsj —],
sorgmarsch.
Funge’ra (lat. fu’ngere). Bet. förrätta,
tjänstgöra, fullgöra, vara igång.
FungFbla ting el. saker. Föremål,
som sakna varje individuellt kännemärke
och utan vidare kunna utbytas mot andra
av samma art, t. ex. mynt, värdepapper,
massartiklar.
Funkquist, Herman Peter Anton,
f. 1870. Prof, i husdjurslära vid Alnarps
lantbruksinstitut sedan 1917.
Funktio’n (lat. fu’ngi = förrätta,
verka). 1. Bet. i allm. språkbruk verksamhet,
förrättning. 2. Inom medicinen och
biologien ett organs uppgift i organismen, och
dess sätt att fylla densamma. 3. Inom
musiken bet. f. dels en tons ställning i el.
förhållande till en klang, dels en
klangbildnings ställning inom tonarten. Se
Klang, Klangbildning, T o n a 1
i-tet, Tonart! 4. Inom matematiken
och de exakta naturvetenskaperna säges
en storhet vara en f. av en annan, om
den ändrar sig när den senare storheten
ändrar sig. Mot varje värde av den senare
storheten (den oberoende
variabeln) svarar alltså endast ett bestämt,
el. åtminstone något av vissa bestämda
värden på den förra storheten (den
beroende variabeln). I förstnämnda
fallet talar man om en entydig
funktion, i senare fallet om en flertydig.
Ett funktionellt samband mellan en
beroende variabel y och en oberoende x
tecknas ofta y = f (x) el. y = (x). Om y
alltid växer el. alltid minskas när x
växer, kallas f. m o n o t o’n. Om y får
tillbaka samma värden när x har ökats
med ett visst bestämt tal (»perioden»)
kallas f. periodisk (jfr T r i g o n
o-metriska f.!). Om ändringen i x och y
inom ett visst område går åt samma håll,
kallas f. s y m b a’t inom detta område, i
motsatt fall a n t i b a’t. Om en mycket
liten ändring i x åvägabringar en mycket
liten ändring i y kallas f. kontinu
e’r-lig, i motsatt fall diskontinu
e’r-lig. F. indelas även i algebraiska,
där ^/-värdet kan beräknas ur a:-värdet
genom ett ändligt antal algebraiska
operationer (addition, subtraktion,
multiplikation, division och rotutdragning) och
transcendenta. De senare kunna
ofta utvecklas i oändliga serier. De
viktigaste äro
exponentialfunktio-n e n samt de trigonometriska och
elliptiska f. F. kunna även vara
byggda på mer än en oberoende variabel;
ett dyl. förh. brukar tecknas f(xi, x^, xs ..).
— I många fall vet man, att en storhet är
en f. av en annan, men kan ej finna den
matematiska formuleringen. Sådana f. äro
mycket vanliga såväl inom
naturvetenskaperna som inom samhällsvetenskaperna,
och man låter då f. motsvaras av en k u
r-v a el. ett diagram, vilken erhålles ur
de lämpligen i tabellform uppställda
värdena på x och y. Jfr Derivat a,
Diagram, Kurva!
FunktionalPsm. Riktning inom den
moderna arkitekturen och konsthantverket,
som strävar att ge byggnaden el.
föremålet en helt och hållet av dess praktiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
