Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Funktionalism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2243
Funktione’ra—Fu’rtwängler.
2244
uppgift (funktion) bestämd gestaltning,
där skönheten skall ligga i formens
uttrycksfulla återspegling av verkets
ändamål. Däremot slopas all dekoration såsom
distraherande och onödig. — F:s främste
målsman är den franske arkitekten Le
Corbusier. Namnet f. är bildat i
Sverige; i Tyskl. kallas riktningen Die Neue
Sachlichkeit (»den nya sakligheten») och i
Frankrike L’esprit nouveau (»den nya
andan»). I Sverige har f. fått förhållandevis
vidsträckt utbredning (ehuru oftast i
starkt modifierad form), ej minst på
grund av Stockholmsutställningen 1931,
som ägnade stor uppmärksamhet åt f.
Litt.: G. Johansson: Funktionalismen
i verkligheten (1931). G. Näsström:
Gammal och ny funktionalism (1931). U.
Ährén m. fl.: Acceptera (1931).
Funktione’ra. Ett i språkligt hänseende
oegentligt och sämre uttryck för f u
n-g e’r a.
Funktionsteori’. Läran om funktionerna
och deras egenskaper. I mera inskränkt
bemärkelse menar man med f. läran om
de analytiska funktionerna, vilka byggas
på variabler av formen x + iy, där i är
den imaginära enheten = yzzp. De
analytiska funktionernas teori, som grundlädes
av C a u c h y, har utvecklats vidare av
Riemann, Weierstrass, Abel, Jacobi, Klein,
Poincaré, Mittag-Leffler och Fredholm.
Funktionä’r (av funktion). En som
förrättar någon syssla, ämbetsman.
Funt. Se Dopfunt!
Funäsdalen. By i Tännäs socken,
Härjedalen, vid landsvägen till Norge.
Fura. Se P i n u s!
Furage [-a’sj] (fransk, fourrage =
foder). Militär benämning på hästfoder. —
Fu r age’r a, utfodra.
Furfuro’l (lat. fu’rfur = kli). En
alde-hyd av formeln C4 H3 O . CHO, som
uppkommer vid upphettning av pentoser med
utspädd svavelsyra el. saltsyra. Det
fram-ställes vanl. ur kli och har en egendomlig,
om färskt rågbröd påminnande lukt. F. i
ringa mängd förekommer också i sådant
bröd, såväl som i smultron och skotsk
whisky, och bidrager att giva särskilt den
sistnämnda dess karakteristiska smak.
Fu’rier (lat. fu’ria = raseri,
plågoande). Se Erinyer!
Furingstad. Socken i Östergötlands län
(Lösings härad). 456 inv. (1931).
Furioso [-å’so] (it.). Bet. ursinnigt,
rasande. Musikalisk föredragsbet.
FurFr (fransk, fourrier = en som
ombesörjer utfodring). Gammal
underbefälsgrad inom hären, vilken återinfördes
1914 (i st. f. distinktionskorpral, resp.
1: ste konstapel).
Fu’rka. Pass i Väst-Alperna (s. Schweiz),
nående en höjd av 2 436 m. F. har
järnväg..
Furne’ra (fransk, fournir). Bet.
anskaffa, förse. — Furniss ö’r, anskaffare.
Furness, Withy & Co., Ltd. [fo’niss oi’thi
send ka’mponi li’mmitid]. En av Englands
största rederikoncerner med talrika
dotterbolag, som driva ångbåtslinjer i alla
delar av världen. Enbart moderbolaget F.
redovisade 1930 tillgångar på c:a 10^
mill. pund sterling (= 190 mill. sv. kr.).
Furo’r (fransk, furore av lat. fu’ror =
raseri). Bet. stormande bifall, hänförelse.
Furstbiskop. Fordom namn på sådana
biskopar i det tysk-rom. riket, vilkas
bi-skopsstift därjämte voro furstendömen.
Endast ett fåtal biskopar bära numera
denna titel.
Furste (fsv. förste = den främste,
förnämste). 1. En regent i allm. 2. En icke
regerande medlem av en regents familj.
3. Adelstitel i Tyskland (Furst),
Ryssland (knjas), Frankrike (prince) och
Italien (principe). Jfr Prins!
Fu’rtwängler. 1. Adolph F., f. 1853,
d. 1907. Tysk klassisk arkeolog, professor
i Munchen, en av samtidens främsta
kännare av det antika Greklands konst och
kultur. 2. Wilhelm F., f. 1886. Den
förres son, tysk dirigent, en av samtidens
främste, ledare av
Gewandhauskonserter-na och Berlins filharmoniska orkester. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
