Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Färgindex ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2273
Färgämnen—Färlöv.
2274
sistnämnda begagnas ofta vid
hemfärg-ning av ylle och linnegarn.
Färgämnen. F. indelas i oorganiska
el. mineralfärgämnen och
organiska. De förra användas framför allt
till målning, de senare till färgning av
textilfibrer. Mineralfärgerna blekas i
allmänhet ej av ljuset, vilket däremot ofta
är fallet med organiska f. Många av de
mest använda mineralfärgämnena
innehålla bly el. kvicksilver och äro därför
giftiga. Arsenikhaltiga f. användas
däremot numera endast i ringa utsträckning.
De viktigaste mineralfärgämnena äro: 1)
Vita f.: litop o’n (en blandning av
zinksulfid och bariumsulfat), p e r m
a-ne’htvitt (bariumsulfat), tit a’n vitt
(titandioxid), zinkvitt (zinkoxid)
och b 1 y v i 11 (basiskt blykarbonat); 2)
Röda f.: mönja (se Bly!), c i n n
o-b e r (kvicksilversulfid) samt »rödfärg»,
»järnmönja» och »engelskt rött» (alla best,
av järnoxid); 3) Gula f.: kromgult
(blykromat), kadmiumgult
(kadmi-umsulfid) och gulockra (järno
xidhy-drat); 4) Gröna f.: kromgrönt
(kromoxid), spanskt grönt (basiskt
kopparacetat) samt
schweinfurt-grönt (ett giftigt dubbelsalt av
koppar-arsenit och kopparacetat); 5) Blåa f.:
berlinerblått (ferriferrocyanid),
turnbullsblått (ferroferricyanid)
samt Ultramar i’n er; 6) Svarta f.:
k i m r ö k m. fl., de flesta i kemiskt
hänseende best, av kol. Gröna f. kunna även
erhållas genom blandning av blå och gula
dylika.
De organiska f. kallas ofta
tjärfärg-ämnen, emedan de syntetiskt
framställas ur stenkolstjära, el. a n i 1 i’n f ä r g e r,
emedan de ofta kunna härledas ur anilin.
Dylika f. kunna numera framställas i
nästan varje önskad nyans.
Efter den kemiska sammansättningen
kunna t j är färgämnena indelas i följande
grupper. 1) Azofärgämnen
innehålla azogrupper och kunna efter antalet
dylika indelas i monazoföreningar (med 1
azogrupp), diazo- (med 2) och
polyazo-fören. (med fler än 2 azogrupper) ; hit
hö
ra krysofen i’n, äktgult,
benzo-purpur i’n, k r y s o i d i’n m. fl. 2)
N i t r o’s o- och nitrof eno’lf
ärgäm-u e n a äro derivat av fenoler och aminer;
hit höra bl. a. nafto’lgrönt och p
i-k r i’n s y r a. 3) 0 x a z i’n- och t i a z
i’n-färgämnena innehålla heter ocykliska
kärnor; de viktigaste torde vara m e t
y-l e’n blått, safran i’n och i n d u 1 i’n.
4) D i f e n y’l- och t r i f en y’lm e t a
n-färgämnena bilda en synnerligen
viktig grupp, till vilken bl. a. höra f u c
h-s i’n, metylviolett, malak
i’t-grönt, eos i’n, fluoresce i’n, r o d
a-m i’n erna samt a n i 1 i’n s v a r t. 5)
A n t r a c e’n färgämnena
framställas ur antracen och omfatta bl. a. a 1
i-z a r i’n och dess derivat samt alg
o’l-färgerna. 6) Indigogruppen
omfattar i’ndigo, purpur, t i o i n d
i-g o r ö 11 m. fl.
Tjärfärgämnena framställdes före
världskriget så gott som uteslutande i Tyskland
(Badische Anilin- und Sodafabrik), men
under kriget upptogs framställningen i
stor skala även i England och U. S. A.
Jfr Farbenindustrie, I. G.!
Färila. Församling i Färila-Kårböle
socken. 5 577 inv. (1931).
Färila-Kårböle. Socken i Gävleborgs
län (Västra Hälsinglands domsagas
tingslag). 6 025 inv. (1931).
Färingtofta. Socken i Kristianstads län
(N. Åsbo härad). 1 120 inv. (1931).
Färjenäs a. b. Lådfabrik och hyvleri vid
Färjenäs på Hisingen, Göteborg, med en
årstillverkning på 10 000 standard
lådämnen och 2 500 standard hyvlade trävaror.
Aktiekapital 1,15 mill. kr.
Färjestaden. Ölands viktigaste
över-skeppningsort till fastlandet, belägen mitt
emot Kalmar (Torslunda socken), jst. vid
S. Ölands järnväg.
Färla (lat. fe’rula — kvist, ris). Trä- el.
läderredskap, med vilket skolbarnen i
äldre tider bestraffades. Jfr Ferula!
Färlöv. Socken -i Kristianstads län (ö.
Göinge härad). 1 985 inv. (1931).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
