Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förgyllning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förgyllning—Förkromning.
2291
gas genom munnen, men förorsaka f., om
de direkt införas i blodet, t. ex. ormgift
och många bakteriegifter. För de flesta
gifter visar kroppen vid längre tids
inverkan minskad känslighet, v ä n j n in g.
Botemedlen mot f. tjäna dels att bortskaffa
giftet (kräkmedel, magsköljning,
laxérme-del, utsugning av ormbett), dels att
neutralisera detsamma (»motgift»: alkali mot
syror, koffein mot morfin, m. m.). Jfr
Gifter, Toxiner!
Förgyllning. Ett föremål kan beläggas
med guld efter flera olika metoder, t. ex.
genom 1) påklistring av bladguld, 2)
in-gnidning med en pasta, innehållande
guldsalt, kallförgyllning, 3)
påstryk-ning av guldamalgam och därpå följande
upphettning, brännförgyllning, 4)
galvanisk f. (se G a 1 v a n o t e k n i k!).
Förgät mig ej. 1. Se My o so tis! 2. En
veckotidning, utg. i Stockholm sedan 1895,
som numera uppgått i Kasper.
Förhistoria el. förhistorisk tid.
Den älsta delen av mänsklighetens el. ett
enskilt folks historia, om vilken skriftliga
källor saknas och om vilken vetenskapen
hämtar sin kunskap genom undersökning
av fornlämningar och genom jämförande
språkforskning.
Förhud. Den hud, som betäcker ollonet
på manslemmen och som hos en del folk
avlägsnas genom »omskärelse».
Förhy’da (tysk verhäuten = förse med
hud). Bet. förse ett fartygs botten med en
beläggning av tunn metallplåt i avsikt att
skydda träbordläggningen från förstöring
genom borrmask och för att hindra
musslor och sjögräs att fastna.
Förhållning. Bet. inom musiken ett
kvarhållande fr. ett föregående ackord av
en el. flera toner, som på stark el.
halv-stark taktdel bilda dissonans i den nya
klangen för att sedan upplösas på svag
taktdel. Mots.: anticipation el. f ö
r-uttagning.
Förkalkning. Inlagring av kalk i
levande celler. F. uppstår normalt vid förbening
av brosk och som sjuklig bildning vid
2292
åderförkalkning och kalkavlagring i
tu-berkulösa härdar, vidare hos många lägre
djur vid bildning av kalkskal o. d.
Förkastning. Om längs en lodrät el.
brant lutande brottyta i jordskorpan den
ena sidan sjunker ned el. höjer sig,
uppstår en f. Förskjutningen i vertikal
riktning kallas f:s språnghöjd och kan
uppgå till flera hundra meter. Invid
själva brottytan, förkastningsplanet,
uppstår vid f. ofta en förkastning
s-breccia el. rivningsbreccia. Ett
berg, som begränsas av två f., kallas
h o r s t, en motsvarande dal, g r a v s ä
n-k a. Såvida ej de upphöjda partierna
bestå av hårda och motståndskraftiga
bergarter, utplånar denudationen småningom
de uppkomna höjdskillnaderna, och f.
märkes då först vid undersökning av
berglagren. I Sverige förekommer ett helt
system av i nordväst-sydöst gående f., som
gett upphov till Skånes bergåsar, och
dessutom en hel del andra äldre och yngre f.
Vättern är en typisk gravsänka och
Omberg en horst. Nyligen ha i Himalaya
upptäckts f. av flera hundra meters
språnghöjd, bildade i kvartär tid.
Förkisling. Inlagring av kiseldioxid i
levande celler. F. förekommer hos en del
gräs, hos kiselalgerna m. fl.
Förkiyftning. Den fina sprickighet, som
utmärker vissa delar av berggrunden. De
förklyftade bergarterna äro vida mer
utsatta för erosion än andra, varvid
sprickdalar uppkomma.
Fö’rkopplingsmotstånd. Ett elektriskt
motstånd som kopplas i serie med en
elektrisk apparat t. ex. med en motor, en
voltmeter el. ett vakuumrör i en
radioapparat.
Förkoppring. J ärnf öremål överdragas
med koppar genom neddoppning i en med
svavelsyra blandad kopparsulfatlösning el.
på galvanoteknisk väg. Jfr G al v an
o-teknik!
Förkromning. överdragning av
metallföremål (vanl. av järn el. stål) med ett
skyddande lager av krom. F. har på de
senaste åren fått stor användning särskilt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
