- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / V. Francesca da Rimini-Havsnålar /
2321-2322

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galalit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2321

Ga’lder—Galile’i.

2322

sats vid plåsterberedning. Jfr
Dyvels-t r ä c k!

Ga’Ider (fsv. galder = trollsång, av gala
= gala, sjunga trollsånger). Fornnordisk
trollsång.

Galdhöpiggen. N. Europas och Norges
högsta fjälltopp, belägen i Jotunheimen,
stigande till 2 468 m. ö. h. Den närbelägna
toppen Glittertind är högre, om det
omkr. 30 m höga snötäcket medräknas.
Den bestegs första gången år 1850.
Numera besökes den av stora mängder
turister. Se Glittertind!

Galdös [-då’s], BenitoPérez, f. 1845,
d. 1920. En av Spaniens ryktbaraste förf,
av särsk. realistiska romaner och sociala
problemdramer i liberal och antiklerikal
anda. På sv. finnas bl. a. Dona Perfecta
(1893), Marianela (1894) m. fl.

Galea’s (it. ga’lea}. Under 1400-,
1500-och 1600-talen ett urspr. venetianskt större
tremastat krigsfartyg, numera ett mindre
tvåmastat segelfartyg med en större mast

(stormast) förut och en mindre
(mesanmast) akterut. Bogspröt och klyvarbom
finnas. Den förliga masten är ofta riggad
med en el. flera rår, förutom storseglet,
som är ett gaffelsegel.

Gale’ja. Försvenskad form av it. ga’lea,
detsamma som galär el. galeas. Uttrycket
»Vad hade han på galejan att göra?»
härstammar från Moliére; formen »Vad hade
min son etc.» har uppkommit gm
inflytande av titeln på J. Wallenbergs romanti-

serade reseskildring »Min son på galejan»
(1781).

GalenFt. Bet. för blyglans.

Gale’nos, Klaudios, f. omkr. 130, d.
omkr. 200. En av antikens ryktbaraste
läkare, förf, av en stor mängd skrifter (ett
100-tal bevarade), experimentell fysiolog
och anatom, vars auktoritet var orubbad
ända in i nyare tid.

Galeo’psis. Växtsläkte (fam. Lat>ia’tce),
utmärkt av två kägelformiga knölar å
nedre kronläppen. Hit höra ett par av våra
vanligaste ogräs: G. la’danum
(Mjukdån), G. te’trahit (Pip dån) och G.
spe-cio’sa (H a m p d å n). De två första ha röd,
den senare gul krona med violett
underläpp.

Gale’rius, Cajus G. Valerius
Maximianus. Rom. kejsare (305—11).

Galesburg [ge’jlsbag]. Fabriksstad i ö.
U. S. A. (Illinois). 29 000 inv. (1930), varav
omkr. 2 000 svenskfödda.

GALEAS.

Galgbacke. Namn på platser, där fordom
avrättning medels hängning ägde rum.

Ga’lgenfrist (tysk. Ga’lgen = galge och
Frist = uppskov). Bet. egentl. uppskov
med hängningen; uppskov med ngt
obehagligt i allm., som säkert kommer att
hända.

Ga’lgorot. Se Galangarot!

Gali’cien (sp. Gali’cia). Landskap i n. v.
Spanien. Jfr Galizien!

Galiléen. En del av Palestina med olika
utsträckning under olika tider, på Kristi
tid n. delen av Palestina v. om sjön
Genne-saret. Den urspr. hedniska befolkningen
uppblandades så småningom, och
biandfolket ringaktades av de stränga judarna.

Galile’1, G a 1 i 1 e o, f. 1564, d. 1642. It.
astronom, filosof och fysiker, prof, i Padua
1592—1610, sedermera i Florens. G. är en
av historiens störste naturforskare. Genom
sina såväl teoretiska som experimentella
arbeten över fallagarna och andra frågor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:55:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/5/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free