Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Game ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2345
Gamin—Gammalsvenskby.
2346
Gamin [gamä’n] (fransk.). Bet. gatpojke,
slyngel, raekarunge.
Gamla Heidelberg. Ett skådespel av W.
Meyer-Förster, uppfört i Stockholm första
gången 1903.
Gamlakarleby (fin. Ko’kkola). Stad i
mell. Finland (Vasa län) vid Bottniska
viken, till största delen svensktalande.
5 400 inv. (1931).
Gamla Lödöse. Se Lödöse!
Gamla Norbergs bergslag.
Bergslagsom-råde i Dalarna (Västmanlands län),
omfattande Norbergs, Västanfors,
Väster-våla och Karbennings socknar, Sveriges
älsta järnbergslag (omtalad på
1300-ta-let).
Gamla stilen. Se Tidräkning!
Gamla Testamentet. Se Bibel!
Gamla Uppsala (fsv. Uppsalir). 1. Forn-,
tida tings- och tempelplats vid Fyrisån, 5
km n. om, det nuvarande Uppsala,
Sveaväldets konungasäte under Ynglingaätten,
vid tiden för hedendomens försvinnande
Sveriges centralort och främsta kultplats,
biskops- och ärkebiskopssäte tiden omkr.
1130—omkr. 1273. — G. U. har många
arkeologiska minnesmärken, främst de tre
stora gravhögarna, Kungshögarna, över
Ynglingakonungarna Adils, Aun och Egil.
Den älsta av dessa, Auns hög, dateras till
500-talet. Högarna utgrävdes av B. E.
Hildebrand 1846—47 och 1874. Strax intill
Kungshögarna låg det stora
avgudatemp-let, där landets innevånare firade de
berömda blotfesterna till Oden, Tor och Frö
vart nionde år (även sedan större delen
av Uppland var kristnat) och
Eriks-mässan är en direkt fortsättning på
de hedniska bloten. Vid G. U. fanns
redan vid mitten av 1: sta årtusendet e. Kr.
en kungsgård. Den behölls hos kronan
ända in på Kristinas tid. 2. Socken i Uppsala
län (Vaksala härad). 2 450 inv. (1931). Litt:
C. M. Kjellberg: Från Fyris slätter (1917).
H. Cornell: Sigtuna och G. U. (1920). S.
Lindqvist: G. U. fornminnen (1929).
Gamla världen. Namn på Europa,
Asien och Afrika till skillnad fr. N y a v ä r 1-
d e n, d. v. s. de i nyare tid upptäckta
världsdelarna.
Gamleby. 1. Socken i Kalmar län (S.
Tjusts härad). 3 321 inv. (1931). 2.
Muni-cipalsamhälle i G. 1 vid N. V. H. J. — I G.
ligger N. Kalmar läns folkhögskola. 540
inv. (1931).
Gamle Carlsberg. Se Carlsberg!
Gamlestad. Församling i Göteborg.
33 037 inv. (1931).
Gamlestadens fabrikers a. b.
Bomullsspinneri och -väveri i Göteborg, grundat
1891. G. har ett aktiekapital på 10 mill.
kr. Dess tillverkning, huvudsakligen
bomullsgarn, -vävnader och nät, har ett värde
av c:a 6 mill. kr. G. äger bl. a. stora
aktieposter i a. b. Svenska
Kullagerfabriken.
Ga’mliel. Annan form för Gamaliel.
Ga’mma. Grekiska alfabetets tredje
bokstav, motsvarande g. — G
ammast r å 1 a r el. /-strålar, kortvågiga
elektromagnetiska strålar. Se
Elektromagnetisk, Radioaktivitet!
Gammalkatoliker. I en del länder namn
på de katoliker, som icke erkänna
dogmen om påvens ofelbarhet av år 1870 och
därför blivit bannlysta och bildat egna
församlingar. G. skilja sig även i en del
andra viktiga punkter fr. katolsk
åskådning.
Gammalkil. Socken i Östergötlands län
(Valkebo härad). 1 197 inv. (1931).
Gammallutheraner (tysk.
Alt-Lutheraner). I Tyskland namn på de strängt
ortodoxa lutheraner, som ogillade den
Evangeliska unionen och därför under
1800-talets förra hälft började bilda egna
lutherska frikyrkor.
Gammalstorp. Socken i Blekinge län
(Listers härad). 2 199 inv. (1931).
Gammalsvenskby. Ort i Syd-Ryssland
(guvernementet Cherson, n. ö. om staden
Berislav), vars inv. äro av svensk stam och
sv. språk. G. grundlädes 1782 av bönder
från Dagö, som genom en ukas förflyttades
till Syd-Ryssland. Kolonien höll i början av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
