Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gast ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2365
Gastryck—Ga’ta.
2366
Gastryck. Det tryck en gas utövar på
det kärl vari den befinner sig. Jfr
Gaslagarna!
Gastäthet. Vikten av en viss
volymsmängd gas i förhållande till samma mängd
väte eller luft. G. i förhållande till luft är
14,4 ggr mindre än g. i förhållande till
väte, emedan luftens g. i förhållande till
väte är 14,4. För en gas, som består av
endast ett slags molekyler, är g. i
förhållande till väte halva dess molekylarvikt,
alltså för syre 16, för ozon 24, för klor 35,5
o. s. v. Ur g. kan man även beräkna
absoluta vikten av t. ex. 1 lit. av gasen, då
man vet, att 1 lit. vätgas väger 0,09 mg.
Gasverk. Fabriker för framställn. av
lysgas (kokgas) genom torrdestillation av
vissa organiska ämnen, vanl. stenkol men
också brunkol, torv, ved, skiffer el. olja.
Destillationen sker i de vanl. stenkols-g.
i utifrån upphettade retorter av schamott.
Dessa äro inbyggda i ugnar och upphettas
till 1000—1400°. Såväl horisontala som
lutande el. vertikala retorter användas,
numera vanl. det sistnämnda. I stället för
retorterna, som bruka rymma 100—600
kg. kol, använder man även murade
kammarugnar, som kunna rymma upp till
GASVERK, schematisk bild. Ugn med
horisontala retorter. A: retorter. B:
generator. C: omslutande murverk.
7 000 kg. Endast vissa kolsorter,
gaskol, lämpa sig för lysgasframställning,
nämligen de som ge minst 300 kbm gas
på 1 ton kol och därtill en
sammanhängande återstod koks. Koksutbytet växlar for
olika kol mellan 55 och 80 %, för vanligast
använda kol mellan 65 och 75 o/o.
Den i retorterna bildade »rågasen»
innehåller tjära, vatten, ammoniak,
svavelväte, naftalin m. fl. ämnen, som måste
avlägsnas. Detta sker endast ofullständigt
genom avkylningen i förlag och kylare.
För borttagande av tjäran användes s. k.
tjäravskiljare, där gasen genom
millimeterstora hål sprutas mot en plåt, på
vilken tjärdropparna fastna. Ammoniaken
avlägsnas genom tvättning med vatten,
svavelvätet vanl. genom att låta gasen
passera lager av järnoxidhydrat, ofta
myrmalm, som med svavelvätet bildar en
förening, som i luften faller sönder i
järnoxidhydrat och fritt svavel. Större verk
utvinna ibland bensol ur gasen.
Den renade gasen ledes till en stor
behållare, gasklockan, varifrån den
distribueras till förbrukarna. Angående
dess sammansättning, se Lysgas! På
lämpliga ställen i gasledningen äro
inkopplade gaspumpar för att driva fram
gasen i ledningarna och tryckregulatorer
för att hålla lämpligt tryck. Vid många
g. är koksen den ekonomiska
huvudprodukten (k o k s v e r k). Viktiga
biprodukter äro också den ur gasen tillvaratagna
a.mmoniaken, vilken omsättes till
ammo-niumsulfat (gödningsmedel) och tjäran,
vilken utom sin direkta användning har
stor betydelse som utgångsmaterial för
framställn. av anilinfärgämnen m. m. Det
första g. byggdes i Redruth i England
1792, det älsta g. i Sverige är Göteborgs
g. (1846; Sthlm 1853). Särskilda slags g.
äro de anläggningar, som framställa g
e-neratorgas (se Generator!) och
vattengas (se d. o.!).
Gasvulkaner. Se Gaskälla!
Ga’ta, Sierra de. Bergskedja i v.
Spanien och Portugal, med toppar upp till
2 300 m. ö. h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
