Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geddes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2375
Geddes—Geijer.
2376
Geddes [g8e’ddis], sir E r i c, f. 1875.
Brittisk politiker och industrimän.
Under Lloyd Georges krigsministär var han
dennes närmaste man, sjöminister 1917
—19, transportminister 1919—21, ordf, i
en nämnd för besparingar och
inskränkningar i statsutgifterna 1921—22. — G e
d-d e s-y x a n (eng. the Geddes axe), ett
uttryck som syftar på G:s ovannämnda
verksamhet för statliga besparingar.
Ge’dser. Se Gjedser!
Gedu’ngsen. Se Döda fallet!
Geelong [gilå’ng]. Fabriks- och
hamnstad i s. ö. Australien (Victoria). 44 000
inv. (1930).
Geertz, Geer t. Se Er asmus!
Geestemii’nde. Se Wesermiinde!
Geete [je’te]. Sv. adlig ätt fr. 1627
(urspr. Tranevardus). 1. Anna
Hamil-ton G., f. 1848, d. 1913. Förf. G. var
dotterdotter till E. G. Geijer och har
utgivit minnen och bilder från dennes sista
tid, I solnedgången (3 delar 1910—12, en
fjärde del utg. 1914 av E. G. Lilljebjörn),
som utgått i ett stort antal upplagor. 2.
Knut Robert G., f. 1849, d. 1928.
Språk- och handskriftsforskare,
bibliotekarie vid Kgl. Bibi. 1909—1916.
Ge’fion el. G e v j o n. Fn. gudinna. Enl.
en myt erhöll hon av Sveriges härskare
Gylfe löfte om det landområde, som hon
kunde plöja runt på ett dygn. Med fyra
jätteoxar plöjde hon en så djup fåra, att
ett stort stycke land lossnade och drev
till havs. Så bildades Öresund och
Själland.
Gefle Dagblad. Daglig liberal tidn. i
Gävle, grundad 1895.
Gefle-Posten. Daglig moderat tidning i
Gävle, som leder sitt ursprung från »Gefle
Weckoblad», grundat 1783, och sedan 1864
utg. under sitt nuvarande namn.
Gefundenes Fre’ssen [gefu’n- —] (tysk.).
Bet. funnen mat; ngt som kommer väl
till pass, kärkommen anledning.
Gegenbaur, Karl, f. 1826, d. 1903.
Tysk zoolog och anatom, den moderna
morfologiens skapare, prof, i Jena och
Heidelberg, led. av Vet. ak.
Gegerfelt [je’ger-], Vilhelm von, f.
1844, d. 1920. Landskapsmålare, en av de
första sv. målsmännen för friluftsmåleriet
och det moderna stämningslandskapet.
Geheim [geha’jm] (tysk.). Bet. hemlig.
Ordet ingår i en del högre utländska
hederstitlar, t. ex. geheimeråd (tysk.
Geheimerath = hemligt råd).
Gehe’nna (grek. förk. av hebr.
Ge-ben-Hinnom — Hinnoms söners dal). En dal,
Hinnoms dal, s. om Jerusalem, där
urspr. barn offrades till Molok. I N. T.
bet. G. symboliskt helvetet (Matt. 5 kap.,
Mark. 9 kap.).
Gehrcke [ge’rke], Ernst, f. 1878. Tysk
fysiker, som upptäckt anodstrålarna och
gjort viktiga undersökn. över ljusets
in-terferens m. m.
Gehrman, Carl Georg Valdemar,
f. 1867. Musikförläggare, sedan 1893
ensam ägare av firman »C. G:s
musikförlag» i Sthlm.
Geijer. Sv. släkt, på 1600-talet
inflyttad fr. Österrike. 1. Erik Gustav G.,
f. 1783, d. 1847. Historiker, filosof, skald,
tonsättare och politiker, professor i
historia i Uppsala 1816—47. G. var en av
stiftarna av Götiska förbundet och dess
egentlige andlige huvudman. Han utgav
förbundets tidskr. Iduna, vari han
offentliggjorde sina förnämsta dikter. I dessa, av
vilka de berömdaste äro Odalbonden och
Vikingen, gav han i Götiska förbundets
anda en idealiserad bild av nordisk
forntid och nordiskt kynne. Intresse för
folklig diktning visade han genom att
tillsammans med A. A. Afzelius utge en samling
sv. folkvisor (1814—17), som han försåg
med ett företal i romantisk anda. Som
hävdtaecknare hör G. till vårt lands
främsta, och han har särskilt hävdat det
personligas makt i historien. Hans mest
bekanta historiska verk är Svenska
folkets historia (1832—36). Han delade
urspr. den historiska skolans
politiska konservatism men övergick i slutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
