Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Generatio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2389
Gene’risk—Genita’lia.
2390
Gene’risk (lat. ge’nus = släkte). Bet.
hörande till, avseende ett släkte.
Generosite’t (lat. genero’sus = ädel).
Bet. ädelmod, frikostighet. — Gener ö’s,
ädelmodig, frikostig, givmild, storsint.
Gene’s (grek. ge’nesis = uppkomst).
Bildning, utveckling av en cell, ett organ
el. en art.
Gene’saret. Se Gennesaret!
Ge’nesis (grek.). Bet. uppkomst,
ursprung. Benämning på 1 Mosebok, därför
att den bl. a. innehåller en berättelse om
skapelsen.
GenetFk (grek. ge’nesis = ursprung).
Bet. ärftlighetsforskning. — G e n e’t i s k,
hörande till en företeelses ursprung och
utveckling.
Gene’tter el. Ginstkattor
(Ge-ne’tta). Ett släkte Skunkdjur med
lång, smidig kropp, lång svans och
indragbara klor. G. förekomma i alla delar av
Afrika, en art, G. gene’tta, även i s.
Frankrike och Spanien. De leva av
sorkar, råttor och andra gnagare samt
fåglar och större insekter. Då de lätt bli
tama, hållas de ofta som råttjägare.
Genevad [je’-]. Ort i Halland, nära
Laholm, med järnvägsstation, socker- och
tegelbruk (500 inv.). Där besegrade
svenskarna under Per Brahe en dansk styrka
år 1657.
Geneve [sjonä’v] (tysk. Genf). 1. Kanton
i s. v. Schweiz. 2. Huvudstad i G. 1,
belägen vid Rhönes utlopp i Genéve-sjön. G.
är en betydande industristad, särskilt
bekant för sin gamla urfabrikation.
Dessutom har G. universitet, skolor, museer
och i egenskap av stort turistcentrum
talrika hotell. G. är sedan 1919 säte för
N. F. 143 000 inv. (1930).
Genéve-flagga. Detsamma som
Röda-kors-flagga. Se Röda Korset!
Genéve-konventionen. Ett vid en
diplomatisk konferens i Geneve år 1864 antaget
folkrättsligt fördrag rörande sjukvården
i krig. Till G. ha de flesta kulturstater
anslutit sig. G. tillkom efter förarbeten
av H. Dunant, som 1863 fått till stånd
ett enskilt intern, möte i Geneve med
samma syfte. Jfr Röda korset!
Genéve-protokollet. Se
Benesj-pro-tokollet!
Gene’ver [sje—] (holl. jene’ver av lat.
juni’perus = enbuske). Enbärsbrännvin.
Genéve-sjön [sjonä’v —] (fransk. Lac
Lé-man). Sjö i v. Schweiz på gränsen till
Frankrike, 375 m. ö. h., med 582 kvkm,
ngt större än Hjälmaren, intill 310 m
djup. Den genomflytes av Rhöne.
Genéve-skolan. 1. Populär benämn, på
ett institut vid universitetet i Genéve för
studiet av mellanfolkliga förhållanden o.
dyl., Institut Universitaire des Hautes
Études Internationales [änstity’
ynivärsi-tä’r dä åtsety’dd änternassiona’11]. 2.
Nordiska folkhögskolan i
Genéve, grundad 1931 på initiativ av red.
S. Backlund, med liknande program som
G.-s. 1., men utan krav på avlagda
examina och med undervisn. på de nordiska
språken.
Geneviéve [sjanvjä’v]. Se Genoveva!
Genf. Tysk namnform för Genéve.
Geni’ [sje-] (lat. ge’nius = skyddsande).
Bet. snille. — G e n i a’l el. g e n i a’l i s k
[je-], snillrik, högt begåvad. — G e n
i-alite’t [je-], snillrikhet, stor begåvning.
— Genitrupper, detsamma som
ingenjörstrupper.
Ge’nier. Se Genius!
GenPsta (Gins t). Växtsläkte (fam.
Legumino’soe) med ett hundratal arter, de
flesta i Medelhavsländerna. G. äro låga,
ofta torniga buskar med små, hela blad
och vanl. gula blommor. Blomfodret är
tvåläppigt. De flesta äro hedväxter. I
Sverige finnas fyra arter; den viktigaste är
G. tincto’ria (Färgginst), av vars
blad och blommor erhålles en gul färg.
GenitaTia (lat. gi’gnere = avla). Bet.
könsdelar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
