Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Germanofil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2403
Germanofi’1—Gesunden.
2404
egenskaper redan förut av teoretiska skäl
förutsagts av D. I. Mendelejev under namn
av ek a s i 1 i’c i u m. G. är två- el.
fyr-värdigt och intar i kemiskt avseende en
mellanställning mellan tenn och kisel.
Kem. tecken Ge. Specifika vikten är 5,47,
smältpunkten 900°. Det viktigaste
g.-mineralet är en g.-haltig silverglans från
Freiberg i Sachsen, argyrodit.
Germanofi’1 (lat. g er ma’nu s = tysk och
grek. fi’los = vän). Bet. tyskvän. — G
erman o f o’b, tyskfiende.
Germanska språk. Se Språk! —
Germansk ras, se Germaner!
Germiston [dsje’mistn]. Stad i
Sydafrikanska Unionen (prov. Transvaal), en av
huvudorterna i Witwatersrands
guldområde. 49 000 inv., varav 19 000 vita (1929).
Gernandt [gä’r-]. 1. Christian
Emanuel G., f. 1831, d. 1906. Boktryckare och
bokförläggare. Förlaget, som sedan efter
sönerna kallades C. och E. Gernandts
förlagsaktiebolag, upphörde 1903.
2. Jane Elise Vilhelmina
G.-Claine [klän], f. 1862. Den förres
brorsdotter, författarinna av särskilt romaner
och noveller.
Gerona [cherå’na]. 1. Prov, i n. ö.
Spanien. 2. Stad i G. 1. med gammal märklig
bebyggelse. Omkr. 18 000 inv.
Gers [sjär]. Dep. i s. v. Frankrike.
Gerson [sjärså’n] el. Jean Charlier
[sjan sjarlie’], f. 1363, d. 1429. Fransk
teolog. G. var anhängare av den gallikanska
kyrkans uppfattning av påvedömet och
hyste i mycket reformatoriska åsikter. En
av hans skrifter i översättning, Aff
dyäfwlsens frästilse, är vår första på
svenska tryckta bok (1495).
Gertrud (fornt, ger = spjut och isl.
trudr = styrka). Namn på flera medeltida
helgon.
Gertz, Martin C 1 a r e n t i u s, f.
1844, d. 1929. Dansk filolog, som utgivit
mönstergilla upplagor av Seneca och på
medeltidslatinet tillämpat den klassiska
filologiens textkritiska metoder.
Gertz, Hans Valdemar, f. 1876.
Fysiolog, prof, vid Karolinska institutet
sedan 1928.
Gerum. 1. Socken i Gotlands län (Gotl.
s. härad). 169 inv. (1931). 2. Se Västra
Gerum, östra Gerum!
Geru’ndium (lat. ge’rere = uppföra sig).
En verbform i latinet. G. ersätter
svenskans infinitiv, när denna styrs av
pre-positioner el. står som objekt, t. ex. ars
ama’ndi = konsten att älska. —
Ge-r u n di’vu m, en annan latinsk verbform,
som uttrycker det som göres el. bör göras,
t. ex. ama’nda = som bör älskas, värd
att älska.
Gesa’nt (tysk. Gesandte). Bet.
diplomatiskt sändebud, ambassadör.
Geschä’ft (tysk.). Bet. affär(er). Ordet
användes i svenskan oftast i nedsättande
betydelse.
Gesi’ms (tysk, av lat. si’ma = list). Ett
listverk, som upptill kröner en vägg, panel,
dörr- el. fönsteröppning.
Gess. Den med ett en halv ton
sänkta tonen g. — Gess dur, durtonart
med gess till grundton och -tecken vid
klaven för h, e, a, d, g och c.
Ge’ssler, Otto Karl, f. 1875. Tysk
politiker, urspr. demokrat,
riksvärnsminis-ter i olika ministärer 1920—28,
organisatören av det nya riksvärnet.
Ge’ssner, Salomon, f. 1730, d. 1788.
Schweiz, förf, och etsare, bekant särskilt
för sina prosaidyller, fyllda av känslosamt
natursvärmeri. Flera av hans verk äro
övers, till sv.
Gest [sjäst] (fransk, geste). Bet. åtbörd,
som uttryck för en känsla e. d. —
Gesti-k u 1 e’r a, uttrycka sig medels åtbörder.
Gestad. Socken i Älvsborgs län (Sundals
härad). 1 348 inv. (1931).
Gesundaberget. Berg i mell. Dalarne
(Sollerö socken) vid Siljan, 501 m. ö. h.
Gesunden. Sjö i s. ö. Jämtland (Stuguns
och Ragunda socknar), 36 kvkm, 203 m.
ö. h. Den genomflytes av Indalsälven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
