Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gouda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2473
Gozzi—Gracioso.
2474
det moderna realistiska
landskapsmåleri-ets grundläggare. Verk av G. finnas bl. a.
i Nationalmuseum, Stockholm samt i
enskilda. sv. samlingar.
Gozzi [gå’ttsi], Carlo, f. 1720, d. 1806.
It. skådespelsförf., vars mest kända verk
är sagospelet Turandotte (1761, Sthlm
1921).
Gozzoli [gå’ttsåli], B e n o z z o, f. 1420,
d. 1497. It. renässansmålare av särsk.
fresker med motiv ur samtidslivet el. med
religiöst innehåll.
G. P. U. Förk. för Gosuda’rstvennoje
politi’tjeskoje upravljé’nije (rysk.). Bet.
statliga politiska förvaltningen. Den
sovjetryska politiska polisen, även kallad
tjekan.
Gr. Förk. för gram.
Graaf [chraf], Reinier de, f. 1641,
d. 1673. Holl. läkare, fysiolog och anatom,
upptäckare av de Graafska f o 11 i
k-1 a r n a, vilka han ansåg vara det
mänskliga ägget.
Graafska folli’klar (lat. folWculus =
liten blåsa). Vätskefyllda blåsor, vilka
hos däggdjuren och människan omgiva
äggen i deras sista utvecklingsskede. Hos
människan börjar en g. f. utvecklas kring
(vanl.) ett ägg i endera äggstocken ett par
dagar före menstruationens inträdande;
medan ägget blott har en genomskärning
av omkr. 0.2 mm., kan g. f. efter 14
dagars tillväxt nå upp till 1 cm. Den
springer då sönder, varvid det mogna ägget
lösgöres och inträder i äggledaren (o v
u-latio’n). Resterna av g. f. ombildas till
ett slags körtelbildning med
inre-sekre-torisk funktion (gula kroppen el.
co’rpus lu’teum), vilken snart återbildas,
om ej befruktning ägt rum, men i senare
fallet förblir i verksamhet under några
månader. Jfr Graaf!
Graal el. g r a 1. I medeltida sagor namn
på den kalk, Kristus använde vid
nattvardens instiftelse och vari Josef fr.
Ari-matia uppsamlade den korsfästes blod, en
kostbar relik med hemlighetsfulla
egen
skaper. G.-sagan har i modern tid
behandlats av R. Wagner i operan »Parsifal»
(1882), och har inom sv. litt. inspirerat G.
Fröding till några av hans djupast
syftande dikter. Jfr Par civ al!
Graasten [grå’sten] (tysk. Gravenstein).
Köping i Danmark i s. ö. Jylland
(Aaben-raa amt), bekant för sin fruktodling
(gra-venstein-äpplen).
Gra’bow, Carl Ludvig, f. 1847, d.
1922. Sv. dekorationsmålare, anställd vid
Dramatiska teatern 1890—1910.
Gra’cchus. Rom. familj av ätten
Sem-pronius. 1. Tiberius Sempronius
G., f. 162, d. 133 f. Kr. Folkledare,
vilken strävade att upprätta bondeståndet
ur dess ekonomiska elände och i detta
syfte som folktribun krävde respekt för
en gammal (aldrig formellt upphävd) lag,
enl. vilken en övre gräns sattes för
jordinnehavet. Den överblivna jorden ville han
utdela till småbruk åt obesuttna. Hans
ingripande väckte häftig förbittring inom
senaten och när han mot praxis
kandiderade för omval som folktribun, dödades
han i ett upplopp. 2. Gaius
Sempronius G., f. 153, d. 121 f. Kr. Den förres
broder, radikalt demokratisk politiker,
fortsättare av broderns omdaningsverk.
G. genomdrev den första lagen om
utdelning av spannmål till de fattiga,
anläggning av de första rom. kolonierna, och
upphävande av senatens domarmakt, samt
arbetade för medborgarrättens
utsträckning till de italiska bundsförvantsfolken.
Slutligen förklarades han i akt av senaten
och öppen inbördesstrid utbröt. För att
ej falla i senatens händer tog G. sitt liv;
över 3 000 av hans anhängare dödades. —
Bröderna G. voro söner till den ädla
Cor-n e 1 i a, dotter till Scipio Africanus d. ä.
Grace [gras] (fransk.). Bet. behag,
behagfullhet; nåd, ynnest. — Gracer el.
gratier, se Kariter! — Graci ö’s,
behagfull, intagande.
Gracioso [-thiå’så] (sp.). I det äldre
spanska dramat den lustige figuren, en
upptågsmakare och intrigör, oftast betjänt
hos en av huvudpersonerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
