Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2477
Grågås—Grami’nese.
2478
Grågås (isl.) el. Grågås.
Sammanfattande benämning på de isl. lagarna
under den s. k. fristatstiden (omkr. 930—
omkr. 1260). G. är upptecknad i ett
flertal handskrifter, av vilka de märkligaste
äro pergamentshandskrifterna
Konung s b 6 k (Co’dex re’gius) och S t a d
h-arhölsbök, båda från 1200-talet.
Dessa handskrifter förvaras nu i Köpenhamn.
Graham [gre’jom]. Nordamer. automobil,
som tillverkas av Graham Brothers,
Detroit.
Graham Brothers a. b. [gre’jam bra’thos
—]. Bolag i Stockholm, ägare av och
ensamförsäljare för a. b. Elevator.
Gra’hamsbröd. Ett slags bröd av
sam-malet vetemjöl samt utan salt och
kryddor, som uppkallats efter den
amerikanske författaren S. Graham (f. 1794, d.
1851), en av vegetarianismens
föregångsmän. Grahamsbrödet är rikare på
vitaminer (framförallt B-vitaminer) än bröd av
siktat mjöl. På grund av sin klihalt
håller g. mera cellulosa än vanligt bröd och
verkar därigenom avförande.
Grahams Land [gre’jems Isend]. En
halvö i Väst-Antarktis s. om Syd-Amerika,
upptäckt 1832 och uppkallad efter den
eng. politikern J. G. R. Graham. G. är
en del av den britt, kronkolonien
Falk-landsöarna och är nästan helt och hållet
täckt av is och snö.
Grain [gre’jn]. En liten eng. vikt, bet.
antingen 6,4 8 cg el. (för juveler o. d.) 5,1
cg. Jfr Gran!
Gra’jiska Alperna. En del av
Väst-Alperna, belägen på gränsen mellan
Frankrike och Italien. Högsta toppen är Gran
Paradiso (4 061 m. ö. h.). Det viktigaste
passet är Mont Cenis.
Gral. Se G r a a 1!
Gram, förk. g r. el. g. Vikten el. massan
av 1 kbcm rent vatten vid + 4° C. el.
(enl. en senare överenskommelse) 0,001 av
det i Paris förvarade
arkivkilogrammet. Jfr Absoluta
måttsystemet!
Gram. I. Hans Christian
Joachim G., f. 1853. Dansk läkare och
bak-teriolog, mest känd för den av honom
uppfunna färgningsmetoden för bakterier.
Sådana b., som färgas efter denna metod,
bruka kallas grampositiva, övriga
g r a m n e g a t i v a. II. Peder G., f.
1881. Dansk dirigent och tonsättare,
vilken skrivit orkesterverk, kammarmusik
m. m.
Gram, Gregers Winther W u 1 f
s-b e r g, f. 1846, d. 1929. Norsk rättslärd.
G. var norsk statsminister i Stockholm
1889—91 och 1893—98.
Gra’mato’m. En viss mängd av ett
grundämne, näml, lika många gram som
atomvikten anger. — Grammolekyl
el. m o 1, så många gram av ett ämne,
som anges av molekylarvikten
(summan av de i molekylen ingående
atomernas atomvikter). —
Gramekvi-v a 1 e’n t, så många gram av ett ämne,
som anges av ekvivalentvikten
(molekylarvikten delad med värdigheten). Jfr
V alens!
GramPneae (Gräs). Växtfamilj
tillhörande monokotyledonerna och omfattande
c:a 4 000 arter fördelade på omkring 300
släkten. I Sverige finnas ungefär 125
arter. Med få undantag, t. ex. bambu, äro
de örter med rund, ledad, ihålig, sällan
(som t. ex. hos sockerröret) märgfylld
stam och långa, smala blad. Vid
bladskivans bas, på övergången till slidan, sitter
ett snärp. Blommorna, som vanligen äro
tvåkönade, sitta i med 2-radigt ställda
högblad försedda småax. De två nedersta,
nästan alltid sterila högbladen i axet
kallas skärmfjäll (se f ig.), de i vars veck
blommorna sitta, yttre blomfjäll;
slutligen har varje blomma ett förblad,
det inre blomfjället. Småaxen sitta i sin
tur samlade i ax el. klase (vippa).
Ståndarna äro vanligen tre, och pollineringen
sker oftast med vindens hjälp, varför
ståndarsträngarna äro långa och slaka,
märkena stora och fjäderlika. Frukten är
en tunnskalig nöt med stärkelserik
frövita, endast hos det tropiska släktet Me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
