Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grape ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2489
Graversfors—Grazioso.
2490
rande verktyg (mejsel e. d.) dekorera en
yta av trä, ben, sten el. metall o. d., så
att bildytorna bli fördjupade el. uppböjda.
— Grav y’r bet. dels en färdig gravering,
dels avtrycket av en graverad platta, ett
grafiskt blad, etsning, kopparstick,
mezzo-tint och radering; gravyr brukas också om
alla alster av grafisk konst. — Grav ö’r,
en konstnär som sysslar med gravering
el. grafisk konst.
Graversfors. Brukssamhälle och jst. i
Östergötlands län (Kvillinge socken) med
stor yxtillverkning (Stens bruk),
stenslipe-ri m. m. Nära G. ligger Sveriges högsta
järnvägsbank. 500 inv. (1931).
Gravesend [gre’jvsend]. Stad i s. ö.
England (grevsk. Kent) nära Thames’
mynning, utgörande en del av Londons hamn.
31 000 inv. (1921).
Gravi’d (lat. gra’vida). Bet. havande. —
G r a v i d i t e’t, havandeskap.
Gravitatio’n (lat. gra’vitas = tyngd).
En kraft, som synes vara verksam mellan
alla materiella kroppar, och vars storlek
står i direkt proportion till massorna och
i omvänd proportion till kvadraten på
deras ömsesidiga avstånd. Om således för
två kroppar massorna äro M och m och
deras avstånd är r, så är g. = k. Mm : r2,
där k är en konstant
(gravitations-konstanten), vars storlek endast
beror på de mått, vari de övriga storheterna
uppmätas. I absoluta måttsystemet är k
= 6,66 • 10—8. Enl. vad I. Newton först
visade, kan g. kvantitativt förklara såväl
tyngdkraften och fallagarna, som de allra
flesta av himlakropparnas rörelser. Då g.
ej gärna kan antagas vara rent
fjärrver-kande, har man tänkt sig den förmedlad
av den ovägbara och absolut elastiska
världsetern (se Eter!). En helt annan
föreställning om g:s natur ger den allmänna
relativitetsteorien, som för g. tillbaka på
generellare företeelser i ett rum med flera
än tre dimensioner. Ehuru härigenom
även vissa rörelser, som g. ej kan
förklara, erhålla sin samtidiga förklaring, så
har därmed den klassiska åskådningen om
g. ingalunda förlorat sin betydelse, då den
säkerligen under mycket lång tid framåt
kommer att läggas till grund för bl. a.
försöken att ge formellt riktiga förklaringar
av himlakropparnas rörelse. Jfr
Astronomi!
Gravite’ra (lat. gra’vitas — tyngd). Bet.
dragas till, röra sig i riktning mot. —
Gråvit e’t,- vikt, högtidlighet. — G r
a-v i t e’t i s k, (tillgjort) högtidlig.
Gravlund, T h o r k i 1 d, f. 1879. Dansk
roman- och novellförf., som även utgivit
arbeten om dansk folklig psykologi. Bland
hans arbeten märkas de stora romanerna
Sognet (1915—18) och Vcetterne (1927—29).
Gravstickel. Ett verktyg av härdat stål
med skarp spets, som brukas vid
gravering.
Gravyr, gravör. Se Gravera!
Gravänder (Tado’rna). Ett släkte
Andfåglar, stående på gränsen mellan gäss
och änder. Den vanliga svenska
Gravanden el. Brandgåsen (Tado’rna
tado’rna) har röd, svagt uppåtböjd näbb.
Hanen har i vårdräkt huvud och hals
svarta, framrygg och bröst rödbruna,
svarta vingar, brett rött band på
vingspegeln och resten av kroppen i huvudsak
vit. Honan har mer dämpade färger. G.
lägger sina ägg i gångar i marken; därav
namnet. Den förekommer längs s.
Sveriges kuster upp till Kalmar.
Gray [gre’j]. I. Thomas G., f. 1716,
d. 1771. Eng. skald och professor i
historia, en av romantikens föregångare i
England. Han behandlade bl. a. ämnen ur den
keltiska och nordiska fornhistorien och har
utövat inflytande på sv. litt., t. ex. F. M.
Franzén. II. Stephen G., f. 1670, d.
1736. Eng. fysiker, som upptäckt
skillnaden mellan elektriska ledare och oledare.
Graz [grats]. Fabriksstad i s. ö.
Österrike, huvudstad i landet Steiermark, vid
Mur. G. har betydande industri samt
universitet och flera andra läroanstalter.
153 000 inv. (1923).
Grazioso [-tsiå’så] (it. av lat. gra’tia =
behag). Musikterm för behagfullt
föredrag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
