Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grythyttan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2531
Grythyttan—Grängesberg.
2532
Grythyttan (fsv. gryt = sten). 1.
Socken i Örebro län (Grythytte och Hällefors
härad). 3 443 inv. (1931). 2.
Municipal-samhälle i G. 1. 708 inv. (1931).
Grythytte och Hällefors. Härad i
Örebro län.
Grytnäs (fsv. gryt = sten). Socken i
Kopparbergs län (Folkare härad). 3 158
inv. (1931).
Gråal. Se Alnus!
Gråbo. Se A r t e m i s i a!
Gråbröder. Under medeltiden vanl.
binamn på franciskanermunkar.
Gråfläcksjuka. Sjukdom på sädesslagen,
särskilt havre, som yttrar sig i grågröna
el. bruna fläckar och förorsakas av för
stor kalkhalt i jorden.
Grågam (Vu’ltur cine’reus). Den största
gamen i Europa, över 1 m lång. Fågeln
är enfärgat gråbrun med de nakna
delarna å halsen blygrå. G. förekommer i
Spaniens och Balkanhalvöns berg, någon
gång längre åt n., samt i n. v., mell. oeh
s. Afrika.
Grågås. 1. Se Gås-släktet! 2. Se
Grågås!
Gråhajar (Carchari/idce). En familj
Hajar, vilka föda levande ungar.
Hit hör bl. a. Blåhajen (Priona’ce
gla’uca), som finnes i de varma haven och
är den mest kända människoätande hajen.
Den igenkännes på sin över vattenytan
uppstickande trekantiga ryggfena.
Gråhajen (Ga’leus ga’leus) förekommer
även vid vår västkust, liksom
Hundhajen (Muste’lus vulga’ris).
Gråmanstorp. Socken i Kristianstads
län (N. Åsbo härad). 4 148 inv. (1931).
Gråpapper. Mjukt, tjockt, grått,
olimmat papper, som användes vid pressning
av växter.
Gråsalva el. kvicksilversalva.
Salva av fint fördelat kvicksilver och fett.
G. användes dels mot syfilis, dels för att
fördriva löss, särskilt å hårbevuxna
kroppsdelar.
Gråsej. Se Torsksläktet!
Gråsten. Populärt använd beteckning
på granit och gnejs, särsk. finkorniga
sorter, till skillnad från kalksten, sandsten,
lerskiffer o. s. v.
Grå substans. En vävnad inom centrala
nervsystemet, till största delen bestående
av nervceller, i motsats mot vit
substans, som främst består av packade
nervtrådar. I stora hjärnan utgöres
ytter-lagret (barken), i ryggmärgen de innersta
delarna av g. s. Jfr Gangliecell!
Gråsuggor (Oni’scus). Ett släkte små
Ledkräftor med korta antenner och
framkroppen föga skild från bakkroppen.
G. andas med gälar, fästa i särskilda
kamrar under bakkroppen och hålla till på
fuktiga ställen. De dö hastigt i torr luft,
men kunna ej heller leva i vatten. Den
vanligaste arten är O. ase’llus.
Gråvacka. Kornig, oftast grå, mer el.
mindre skiktad bergart, som vanl. består
av sammankittade stycken av andra
bergarter. I Sverige förekomma g. vid ö.
stranden av Vättern samt inom d a 1 f o
r-mationen.
Gråvalar. Se Fenvalar!
Gråverk. Vinterskinn av ekorre. De
bästa g. komma från Sibirien.
Grängesberg. 1. Kapellförsamling i
Kopparbergs län (Grangärde socken). 5 985
inv. (1931). 2. Jst. i G. 1 vid B. J. och
F. L. J., på gränsen till Västmanland,
med mell. Sveriges största järnmalmsfält.
Gruvfyndigheterna, som voro kända redan
på Gustav Vasas tid, ha till år 1926
lämnat omkr. 28 mill. ton järnmalm, varav
omkr. 22 mill. till utförsel (huvudsakligen
till tyska järnverk). Brytningen uppgick
år 1926 till 1 200 000 ton. De återstående
järnmalmstillgångarna beräknas till 150
mill. ton. Fältets djupaste gruva är 560
m (lodrätt djup). Den nödiga elektriska
kraften tages fr. vattenkraftstationer vid
Hellsjön, Lernbo och Mockfjärd. Jfr
Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
