Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gräsfjärilar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2535
Gräsfjärilar—Grästräd.
2536
EGYPTISK GRÄSHOPPA.
Fotografi.
under tiden 16 juli—15 nov. i Malmöhus
och Kristianstads län, 11 aug.—15 nov. i
Norrbottens, Västerbottens,
Västernorr-lands och Jämtlands län samt Särna och
Idre socknar i Kopparbergs län och 1 aug.
—15 nov. i övriga delar av riket.
Gräsfjärilar (Saty’rincE). En underfam.
till fam. Nymphali’didos bland
Dagfjärilarna med bruna el. gulbruna vingar.
Larverna äro täthåriga och leva på gräs.
Gräsfly (Charce’as gra’minis). Ett
vanligt Natt fly, vars larv (»gräsmask»)
ofta på våren gör stor skada på gräs.
Gräsgård. 1. Härad i Kalmar län på
Öland. 2. Socken i G. 1. 6 615 inv. (1931).
Gräshoppor (Acridio’idea). En grupp
Rätvingar med långsträckt, från
sidorna hoptryckt kropp och stort huvud
med korta antenner. Med hjälp av det
bakersta, långa och kraftiga benparet
kunna de göra höga och långa hopp. En
del g. använda vingarna endast som
flygplan för att öka hoppens längd, andra
kunna flyga på vanligt sätt. Hanarna
kunna frambringa ett gnisslande ljud
genom att gnida bakersta benparets lår mot
täckvingarnas upphöjda ribbor. G. ha även
hörselorgan, som sitta på bakkroppen. Hos
honan är bakkroppen försedd med ett
ägg-läggningsrör, med vars hjälp hon gräver
hålor i marken, i vilka äggen läggas. — I
Sverige finnas ett par dussin arter,
fördelade på 13 släkten, däribland T r u
m-gräshoppan (Pso’phus stri’dulus), som
har röda flygvingar och under flykten
frambringar ett rasslande ljud. — Sedan
de fått vingar, företaga många g. långa
vandringar, förenade till kolossala
svärmar, som kunna mäta flera mil i längd
(v ändring s gr ä shop. por). De vålla
mycket stora skador genom att äta upp
all växtlighet, där de draga fram. En dylik,
som ibland i mindre svärmar kommer ända
till s. Sverige, är den fr. trakterna kring
Kaspiska havet härstammande Pachy’tylus
migrato’rius. »Egyptens gräshoppor» voro
säkerligen arten Schistoce’rca peregri’na.
Gräslök. Se Allium!
Gräsmark. Socken i Värmlands län
(Fryksdals härad). 3 009 inv. (1931).
Gräsmask. Se Gräsfly!
Gräsnejlika. Se Statice!
Gräsoljor. Välluktande oljor av indiska
Andropo’ gon-arter. Jfr Geraniol!
Gräsrost. Se Sädesrost!
Grästorp. Köping i Skaraborgs län
(Tengene socken) vid U. V. H. J. 1 030 inv.
(1931).
Grästrips. Se Blåsfotingar!
Grästräd. Två australiska, till fam.
Li-lia’cece hörande växtsläkten
(Xanthorr-hoe’a och Ki’ngia) utmärkta genom sina
långa, smala, tätt hopade blad.
Xanthorr-åce’a-arterna användas till kreatursfoder.
Från vissa av dem erhålles även ett harts
(akaroidharts, Botany-bay-gummi), som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
