Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudaträdet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2551 Gudaträdet—Guest, Keen and Nettlefolds, Ltd.
jagande, enl. andra ett particip till
indo-europ. ghu — ropa, alltså ropad, åkallad,
frambesvuren. G. utgör ofta fiirsta
sam-mansättningsledet i fn. personnamn, t. ex.
Gudmund, Gudrun m. fl. samt i de fr.
tyskan lånade namnen på Gott-, t. ex.
Gottfrid m. fl.
Gudaträdet. Se Ailanthus!
Gudbrandsdalen. En av s. Norges
största dalgångar, sträckande sig från
vattendelaren till Romsdalen i n. till sjön
Mjösen i s. G., som är omkr. 230 km lång,
genomflytes av Gudbrandsdalslaagen el.
Laagen.
Gudbrandsdalslaagen [-lågen]. Se
Laagen!
Gude, Hans Fredrik, f. 1825, d.
1903. Norsk landskapsmålare, tillhörande
den norska s. k. Dusseldorf-skolan,
professor i Dusseldorf, Karlsruhe och Berlin, led.
av Konst-ak. I Sverige finnas tavlor av
G. bl. a. i Nationalmuseum i Stockholm
och i Göteborgs museum.
Gu’denaa [-å]. Danmarks största flod,
rinnande i mell. Jylland, med källor i det
inre skogslandet och mynning i Kattegatt.
Längd: 158 km.
Gudhem. 1. Härad i Skaraborgs län. 2.
Socken i G. 1. I G. låg fordom
Gudhems kloster, ett nunnekloster
tillhörande cisterciensorden och grundat i
slutet av 1100-talet. 700 inv. (1931).
Gudhjem. Stad i Danmark på n. ö.
Bornholm. 780 inv. (1930).
Guding el. g u d u n g e. Östsvenskt
namn på ejderhanen.
Gudmundrå. Socken i Västernorrlands
län (Ångermanlands s. domsagas tingslag).
15 194 inv. (1931).
Gudmundtorp. Socken i Malmöhus län
(Frosta härad). 1 495 inv. (1931).
Gudrun (av Gud och isl. run =
hemlighet). I Eddadikterna (Gudrunarkvida I,
II och III samt Gudrunarhvot) och
Vols-ungasagan Sigurd Fafnesbanes gemål,
motsv. Nibelungenlieds Krimhild.
86 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
Gudsdom. Se Ordalier!
Gudsfred el. gudsfrid (lat. tre’uga
De’i). En medeltida bestämmelse om
allmänt vapenstillestånd i de feodala
fejderna å vissa tider och platser o. s. v.,
vilken från kyrkligt håll började
genomdrivas under slutet av 900-talet.
Gudunge. Se Guding!
Gue’lfer. Se Ghibelliner!
Guere’za. Se Si den apor!
Guericke [ge’r-] Ot t o von, f. 1602, d.
1686. Tysk fysiker och uppfinnare,
borgmästare i Magdeburg 1646—81. G.
uppfann luftpumpen, den första
elektricitets-maskinen samt en vattenbarometer och
gjorde insatser både inom
meteorologien och astronomien. Hans experiment
inför kejsare och furstar i Regensburg år
1654, då lufttryckets väldiga kraft
påvisades medels de magdeburgska
halvkloten, är särskilt berömt. —
Originalet till G:s förbättrade luftpump
(konstr. omkr. 1663) förvaras på Fysiska
institutionen i Lund.
Guerilla [geri’lja]. Se Gerilla-krig!
Guernsey [go’nsi]. En av de till
Storbritannien hörande Normandiska öarna i
Engelska kanalen, med 65 kvkm hälften
så stor som Tjörn. 38 000 inv. (1921). Se
Normandiska öarna!
Guerrero [gäre’rå]. Stat i s. Mexico.
Guest, Keen and Nettlefolds, Ltd. [gest,
kin send nae’ttlfålds lizmmitid]. En av
Englands största stålkoncerner, med stora
kolgruvor och järnverk i Sydwales.
Tillgångar 21,3 mill. p. st. (1931), aktiekapital
13 mill. p. st. År 1931 måste även denna
starka koncern rekonstrueras. För att
modernisera driften och öka omsättningen
förenades G. K. N:s järn- och stålverk med
Baldwins Ltd:s anläggningar i Sydwales
till ett nytt bolag, under firman British
(Guest, Keen, Baldwins) Iron and Steel
Company, Ltd, vars definitiva aktiekapital
ännu icke var bestämt i slutet av 1931.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
