Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guitry ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2555
Guitry—Gula pressen.
2556
nom sitt överfall på hugenotterna 1562
framkallade han de s. k. hugenottkrigen.
2. Henri de G., f. 1550, d. 1588. Den
förres son, krigare, en av upphovsmännen
till det s. k. Bartholomeinattens blodbad,
huvudman för den s. k. katolska ligan. Då
han hotade att bli för inflytelserik
mördades han av Henrik III.
Guitry [gitri’]. 1. Lucien G., f.
1860, d. 1925. Fransk
karaktärsskådespe-lare och teaterledare, under 1880-talet
verksam i Petersburg, sedan i Paris. 2.
S a c h a G., f. 1885. Den förres son.
Skådespelare och komediförfattare, ledare av
Théåtre Édouard VII i Paris.
Guizot [giså’], Frangois Pierre
Guillaume, f. 1787, d. 1874. Fransk
historiker, prof, i Paris, utgivare av
källskrifter rörande Frankrikes historia och
flera historiska arbeten bl. a. Histoire de
la civilisation en Europé et en France
(1828—30, sv. övers. Den europeiska
civilisationens historia, 1886). Som minister
1848 gav G. närmaste anledningen till
februarirevolutionens utbrott gm att
förbjuda en s. k. reformbankett. Led. av
Fr. ak.
Guizotia [giså’-]. Växtsläkte (fam.
Com-po’sitce). G. äro ettåriga afrikanska örter.
G. abyssi’nica odlas i stor skala i Öst-Af
rika och Indien; ur fröna pressas olja, n
i-gerolja el. ramtillaolja, och
pressåterstoden, nigerkakor, utgör ett
värdefullt fodermedel. De opressade fröna
användas ibland under namnet
negerfrö till burfågelföda.
Gujara’ti. Nyindisk dialekt med rik
litteratur, talad av omkr. 12 mill. människor
i v. Främre Indien (landskapen Gujarat
och Baroda).
Gula faran. Ett av kejsar Wilhelm II
av Tyfekland lancerat slagord, syftande på
det hot för den europeiska kulturen, som
den mongoliska rasens politiska
maktökning anses utgöra.
Gula febern. Farlig tropisk
infektionssjukdom, vars ännu okända smittämne
överföres av en särskild myggart,
Stego-my’ia fascia’ta. De första
sjukdomssymptomen uppträda 3—6 dagar efter
myggsticket (feber, kräkningar, värk i huvud
och rygg). Efter ytterligare 3 dagar
uppträder i de flesta fall gulsot (varav
namnet) och i svårare fall blödningar på
slemhinnorna. Dödligheten är stor, särsk.
bland européer. G. är endemisk kring
Mexikanska bukten men har därifrån
spritts till Brasilien och Afrika.
Behandlingen är blott symptomatisk; viktigast
äro förebyggande åtgärder: utrotning av.
febermyggorna, skydd mot myggbett,
även vaccination och behandling med
serum fr. tillfrisknande sjuka. Dessa
profy-laktiska åtgärder ha på det senaste
årtiondet åstadkommit stark nedgång av
sjukdomens frekvens.
Gula floden. Se H o a n g-h o!
Gula fläcken el. m a’k ulan (ma’cula
lu’tea). En åtminstone efter döden
gul-färgad fläck i mitten av ögats näthinna.
G. f. är rik på tappar, men saknar
stavar och är om dagen ögats ljuskänsligaste
parti, men i skymningsseende mindre
känslig. I mitten av g. f. ligger den s. k.
syngropen (fo’vea), där bilden av
fixationspunkten faller vid fixation. Jfr
Blinda fläcken, Öga!
Gula havet el. Kinesiska sjön. I
vidsträckt bet. den del av Stilla havet, som
ligger utanför Kinas ö. och s. kuster, i
inskränkt och egentl. mening havsviken
mellan Koreahalvön och Kinas n. ö. kust.
Namnet syftar på den gulbruna färg,
havsvattnet utanför Hoang-hos mynning
får av det slam, floden för med sig. G:s
innersta, n. v. del kallas Tschiliviken.
Gula kroppen (lat. co’rpus lu’teum). Se
Graafska folliklar!
Gula pressen. Öknamn på
skandaltidningar, som spekulera i sensationer och
personliga angrepp. Namnet uppkom 1896,
då tidn. New York World lade diverse
frispråkiga betraktelser i munnen på en
stående figur, ett stort gulfärgat spädbarn
(the yellow kid). I Europa har namnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
