Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav Adolf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2581
Gustav Adolf—Gustavus Adolphus College.
2582
Gustav Adolf. 1. Socken i Skaraborgs
län (Vartofta härad). 1 225 inv. (1931). 2.
Socken i Kristianstads län (Villands
härad). 857 inv. (1931). 3. Socken i
Värmlands län (Älvdals härad). 2 175 inv. (1931).
4. Församling i Hälsingborgs stad. 19 330
inv. (1931).
Gustav-Adolfsföreningen (tysk.
Evange-lischer Verein der Gustav-Adolf-Stiftung).
En förening bildad den 6 nov. 1832 i
Tyskland i samband med 200-årsminnet av
Gustav II Adolfs död. Dess uppgift är att
stödja sådana evang.-lutherska
församlingar i icke-protestantiska länder, som
sakna medel till ett organiserat kyrkligt liv
(kyrkor, skolor o. d.). Centralstyrelsen har
sitt säte i Leipzig. År 1931 funnos i
Tyskland och bl. tyskar i utlandet 35
huvudföreningar med 1 712 filialer därav 357
kvinnliga filialer. I Sverige finnas sedan 1854
tre dotterföreningar (i Stockholm,
Göteborg och Lund).
Gustav-Adolfskyrkan. 1.
Garnisonskyrka på Ladugårdsgärdet i Stockholm. 2. Den
sv. Victoriaförsamlingens kyrka i Berlin.
Gustavi. Församling (domkyrkoförsaml.)
i Göteborgs stad. 13 077 inv. (1931).
Gustavianer. Benämning dels på de
personer, som tillhörde Gustav III:s närmaste
krets och voro hans personliga vänner och
redskap, dels på dem, som efter konungens
död höllo fast vid det gamla systemet
gentemot G. A. Reuterholm, dels på det
GUSTAVIANUM.
Fotografi.
politiska parti, som efter 1809 ville bevara
den avsatte konungens ätt på tronen.
Gustavianska arvegodsen. Gustav Vasas
enskilda kvarlåtenskap i fast egendom
utgörande 5 227 hemman år 1560. En del av
dem skänktes av Gustav II Adolf till
Uppsala universitet år 1624.
Gustaviansk stil. En konststil i Sverige
under Gustav III:s tid, företrädesvis inom
konsthantverk och rumsinredning. Den kan
betraktas som en utvecklingsfas av n
y-klassicismen och betecknar närmast
en övergångsform mellan rokoko och
em-pire. Dess franska motsvarighet är L o u i
s-seizestilen. Gentemot rokokons
nyckfullt böljande konstruktioner och
ornamentering sätter den g. s. klara och
väldispo-nerade former, som dock ännu bevara
åtskilligt av rokokons finess och elegans. Bl.
sv. konstnärer och arkitekter, som
influerats av denna stil, kunna nämnas Louis
Masreliez, J. E. Rehn, G. Iverson och G.
Haupt. Jfr Empire, Möbel kon st!
Gustavia’num. En av Gustav II Adolf och
efter honom benämnd på 1620-talet i
Uppsala invid domkyrkans v. gavel uppförd
byggnad urspr. inrymmande konsistorium,
lärosalar och samlingslokal för
studenterna. Tornet är uppfört av Olof Rudbeck
d. ä. 1662. G. inrymmer nu en del museer
och seminarielokaler.
Gustavsberg. Socken i Stockholms län
(Värmdö skeppslag). 2 308 inv. (1931).
Gustavsbergs Fabriks-Intressenter, a. b.
Porslinsfabrik vid Gustavsberg
(Stockholms län), anlagd 1827, bolag sedan 1875.
Aktiekapital 2 mill. kr. G. sysselsätter 900
arbetare.
Gustavsfors Fabrikers a. b. Bolag i
Skå-pafors (Älvsborgs län) med pappersbruk,
sågverk, sulfatmassefabrik och
kraftstation (Krokfors). Årstillverkning 8 000 ton
kraftpapper och 1 600 standard sågade
trävaror. Aktiekapital 1,5 mill. kr.
Gustavus Adolphus College [— kå’llidj].
Ett sv.-amer. högre allm. läroverk i staden
S:t Peter i U. S. A. (Minnesota), grundat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
