Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav Vasa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2585
Guyana—Gyllenberg.
2586
ralguvernör! 2. Ledare av en
furstlig persons uppfostran.
Guyana [gya’na] el. G u a y a n a. I. I
vidsträckt mening n. ö. delen av
Syd-Amerika mellan Atlanten, Amazonfloden
och Orinoco, ett område ung. 5 ggr så stort
som Sverige. II. I inskränkt mening den
del av G. 1, som är uppdelad på europ.
koloniområden-. Till större delen är G. ett
bergland; det högsta berget, Roraima, når
2 621 m. Klimatet är tropiskt och
beryktat för sin osundhet. Tropisk regnskog och
savann äro de dominerande
vegetationsty-perna. Befolkningen utgöres av indianer,
negrer, asiatiska kulier och fåtaliga
européer. G. indelas i följande områden: 1.
Brittiska G., en eng. kronkoloni, med
232 000 kvkm ung. så stor som halva
Sverige. Dess viktigaste utförselvaror äro
socker och diamanter. 310 000 inv. (1929),
varav omkr. 10 000 indianer och 128 000
ostindiska kulier. Huvudstad:
George-town. 2. Holländska G. el.
Surinam, en holl. koloni, med 129 000 kvkm
ung. så stor som halva Norrland. Dess
viktigaste utförselvaror äro ris, socker och
kaffe. 151 000 inv. (1930). Huvudstad:
Par am arib o. 3. Franska G. el.
C a y e n n e, en fransk koloni med 88
kvkm. Dess viktigaste utförselvaror äro
guld, fosfat och kakao. 47 000 inv. (1926).
Huvudstad: C a y e n n e.
Guyau [gijå’], J e a n M a r i e, f. 1854, d.
1888. Fransk filosof, enl. vilken all
tillvaros kärna är en universell längtan till liv.
Ur denna princip utvecklar G. sin etik,
religion och estetik. Hans mest bekanta
arbete »L’irréligion de l’avenir» (1887) är
övers, till sv. (1907). Litt.: A. Bjarnason:
J. M. Guyau. En Fremstilling og en
Kritik av hans Filosofi (1911). Alb. Nilsson:
Guyaus estetik. En kritisk studie. (1909).
Guyon [gijå’n], Jeanne Mari e B
ou-vier de la Mothe-, f. 1648, d. 1717.
Fransk kvinnl. mystiker. G. var
anhängare av k v i e t i’s m e n och sökte i Paris
sprida dess läror. Hon påverkade bl. a.
Fénelon. Hennes samlade skrifter
utkom-mo i 17 bd 1713—22.
Gwalior [goaTiå]. 1. Britt, lydstat i n.
Britt. Indien, med 68 000 kvkm nästan
dubbelt så stor som Jämtland. 3 186 000
inv. (1921). 2. G. el. L a s h k a r.
Huvudstad i G. 1., med en ståtlig fästning,
innehållande palats m. m. 80 390 inv. (1921).
Gwynn [goi’nn], N e 11, f. 1650, d. 1687.
Eng. skådespelerska, som från
apelsinför-säljerska nådde rangen av primadonna vid
Kungl. teatern i London, mest känd som
Karl II :s mätress.
Gyldén, Johan August Hugo, f.
1841, d. 1896. Sv. astronom av finl. börd,
Vet. ak:s astronom fr. 1871 och till sin död.
G. var en framstående teoretiker, vilken
särskilt sysselsatt sig med utvecklandet av
metoderna att beräkna störingar.
Gyldendal, Sören Jensen, f. 1742, d.
1802. Dansk bokhandlare, grundläggare av
Gyldendalske Boghandel 1772,
sedermera utvidgad till ett av Nordens
största bokförlag med underavdelningar i
Berlin, London och U. S. A.
Gyldenlöve. Släktnamn på de danska
konungarna Kristian IV :s, Fredrik III:s,
Kristian V:s och Fredrik IV:s oäkta
söner.
Gyldenstolpe. Sv. adlig släkt, friherrlig
1687, grevlig 1690. 1. Michael Olai
Wexonius G., f. 1609, d. 1670. Finl.
ämbetsman och lärd, verksam bl. a. vid
Åbo akademi. 2. Nils G., f. 1642, d. 1709.
Den förres son, diplomat och kungligt råd,
Karl XII:s guvernör, ordförande i den
kommission, som skulle revidera lagen. 3.
Nils Filip, f. 1734, d. 1810. Den förres
sonson, överkammarherre, led. av Sv. ak.
Gylfe. En sv. sagokonung, som givit
namn åt skriften Gylfaginning i Snorres
Edda.
Gyllander, Hugo, f. 1868. Förf, av
dikter och sagor.
Gylle. Socken i Malmöhus län (Skytts
härad). 530 inv. (1931).
Gyllenberg, Knut Anton Walter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
