Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gymnastik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2591
Gymnasti’k—Gynoea’rdia.
2592
mogenhetsexamen (studentexamen), som
berättigar till inträde vid universitet och
andra högre läroanstalter, får avläggas;
i Sverige numera dels den del av ett högre
allm. läroverk, som utgör en överbyggnad
på realskolan och som består av 3 el. 4
klasser (ringar), dels vissa högre
fackskolor, t. ex. tekniskt g. och handels-g. I
Sverige infördes g. under Gustav II Adolfs
regering; det älsta är Västerås’ g.,
grundat 1620. — G y m n a s i’s t, elev i g.
Gymnastisk (grek. gymna’sion, jfr
Gymnasium!). Kroppsövningar, som
avse att genom ändamålsenliga rörelser
vidmakthålla kroppens smidighet och
styrka samt utveckla densamma harmoniskt.
Under antiken omhuldades g. särsk. av
grekerna, vars g. till stora delar ligger till
grund för den moderna idrotten. Antikens
uppfattn. om kroppsövningarnas bet. föll
i glömska under medeltiden och först på
1700-talet fick g. ett nytt uppsving.
Tysken Guts-Muths, d. 1839, utarbetade den
första handboken i g. G. fick anhängare
i de flesta europ. länder, och bland dess
pionjärer kan nämnas dansken
Nachtegall, schweizaren Pestalozzi och tysken F.
L. Jahn. I Sverige blev H. Ling den store
föregångsmannen. Han utarbetade i
början på 1800-talet det första g.-systemet,
där metodiska och för kroppens allsidiga
utveckling avsedda rörelser lades till grund
för de gymnastiska övningarna,
Lingsys-temet. Detta har haft en ofantlig bet.
för g:s utveckling och popularisering även
utanför vårt lands gränser och bibehålies
ännu i viss mån i sv. g., om också
modernare och mer ändamålsenliga system
inlemmats i detsamma el. det till största
delen fått ge vika för en idrotten mer
närstående form av kroppsövningar. Jfr
Gymnasium, Idrott!
Gymnastikdirektör. Titel för den, som
genomgått fullständig kurs vid
Gymnastiska centralinstitutet, A
r-vedsonska gymnastikinstitutet el. Sydsvenska
gymnastikinstitutet.
Gymnastikinstitut. Utbildningsanstalter
för gymnastiklärare och sjukgymnaster
(gymnastikdirektörer). Vårt land har f. n.
ett statligt g., Gymnastiska
centralinstitutet, och två enskilda,
Arvedsonska
gymnastikinstitutet och Sydsvenska
gymnastikinstitutet, de sistnämnda endast
för kvinnliga elever.
Gymnastiska centralinstitutet. Statlig
läroanstalt i Stockholm för utbildning av
gymnastiklärare och sjukgymnaster.
Fullständig kurs, som berättigar till titeln
gymnastikdirektör är för manliga elever
3- och för kvinnliga 2-årig. För inträde
fordras studentexamen för manliga och
normalskolekompetens (el. motsvarande
kunskaper) för kvinnliga sökande.
Omorganisation av G. c., som avser skiljande
av gymnastiklärar- och
sjukgymnastutbildningen, är f. n. under utredning.
Gymnastiskt-ortopediska institutet. En
statsunderstödd anstalt i Stockholm,
grundad 1821, där missbildningar ss.
puckelrygg, klumpfot o. d. behandlas.
Gymnophio’nia. Se Maskgroddjur!
Gymnospe’rm® el. gymnospermer
(grek. gymno’s = naken och spe’rma —
frö) el. Nakenfröiga, Barfröiga
växter. En av fanerogamernas två
huvudgrupper (jfr Angiospermae!). G.
utmärkes av att fruktbladen ej växa ihop
till någon pistill, och att fröna därför ej
inneslutas i någon frukt. G. indelas i
Cycadophy^a, Ginkgoa’les, Coni’fercE och
Gneta’les.
Gyna’ndria (grek, gyne’ = kvinna och
ane’r = man). Se Linnés
sexualsystem!
Gynekologi’ (grek, gyne’ = kvinna och
lo’gos = lära). Läran om sjukdomarna i
de för kvinnan utmärkande organen. —
G y n e k o 1 o’g, läkare för
kvinnosjukdomar.
Gynoca’rdia. Växtsläkte (fam.
Flacour-tia’cece). Släktet har endast en art, det
ostindiska trädet G. odora’ta, ur vars frön
pressas chaulmoograolja, vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
