Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Götaland ... - Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2611
Götaland—Göteborg.
2612
gades först i början på 1800-talet. Under
ledning av B. von Plåten byggdes kanalen
1810—32 och öppnades delvis för trafik
1822 och i sin helhet 1832. Kanalen har 53
slussar och har kostat omkr. 15 mill. kr.
Litt.: S. E. Bring: Göta kanals historia
(1922). H. Lundh: Göta kanals
byggnadshistoria (1930).
Götaland. Gammalt namn (trol. fr.
1400-talet) på den del av Sverige, som beboddes
av götarna, sedermera på hela s. Sverige.
G. omfattar numera landskapen
Östergötland, Västergötland, Småland, Dalsland,
Bohuslän, Halland, Skåne och Blekinge
samt öarna Gotland och Öland. G.:s gamla
huvudbygd var slätten mellan Vänern och
Vättern. Jfr Götar!
Göta livgarde. Infanteriregemente (I. 2)
förlagt till Stockholm och Vaxholm.
Götar. Ett nord, folknamn, urspr. bet.
invånarna i landet vid Göta älv
(västgötar), sedermera namn på inbyggarna i
Götaland, en av de båda huvudstammar,
genom vilkas sammansmältning det sv. riket
och folket uppstått. Namnets härledning
har blivit föremål för olika tolkningar.
Oftast härledes det fr. ett gammalt namn på
Göta älv (gaut = utflöde, besläktat med
gjuta). Enl. en annan tolkning bet. götar
(gutar, goter) män (sädesutgjutare).
Huruvida Götaland fått sitt namn av götarna
el. tvärtom, är en omstridd fråga.
Göta, Sulfit a. b. Sulfitfabrik vid Lilla
Edet, Älvsborgs län, grundad 1905.
Ars-tillverkning 60 000 ton våt, stark
sulfitmassa. Aktiekapitalet, 1,63 mill. kr., äges
av flera pappersbruk, som köpt
Götabola-get, för att täcka sitt råvarubehov.
Göta trängkår. En del av trängtrupperna
(T. 2), förlagd till Skövde.
Götaverken, a. b. Skeppsvarv i Göteborg,
Sveriges största företag inom
skeppsbyg-geriet, som bygger örlogs-, last- och
passagerarefartyg, men också tillverkar
dieselmotorer (bl. a. Burmeister & Wains) och
ångpannor (Babcock- & Wilcox). G. :s mek.
verkstad utför även brobyggnader och fack-
verkskonstruktioner samt tillverkar
grov-plåtsarbeten, smidesjärnfönster o. s. v.
Verkstaden grundades 1841, blev bolag
1906 och har ett aktiekapital på 9,9 mill.
kr. Största delen av aktierna innehades
länge av Broströmskoncernen (Ångfartygs
a. b. Tirfing), men övertogs 1930 av ett
konsortium under ledning av G.:s
mångårige verkst. direktör Hugo Hammar. G.
sysselsätter under normala tider 4 500
arbetare. Under krisåret 1931 levererade G.
13 fartyg om sammanlagt 149 000 ton och
sjösatte 7 fartyg om 84 000 ton.
Göta älv. Vänerns avlopp till Kattegatt.
G., som vid Kungälv delar sig i två
ut-loppsgrenar, omslutande ön Hisingen, och
av vilka den ena heter N o r d r e älv, är
92,6 km lång och segelbar i hela sin längd.
Vattenfallen kringgås genom kanaler med
slussar, av vilka den förnämsta är
Troll-hätte kanal. G. :s vattenkraft är
koncentrerad till fallen vid Vargön, Trollhättan
och Lilla Edet. Om namnets härledning se
Götar!
Göteborg. Sveriges andra stad och
förnämsta utförselhamn, residensstad i
Göteborgs och Bohus län, belägen i
Västergötland vid Göta älv omkr. 3 km fr. dess
mynning i Älvsborgsfjorden. G. har
snäll-tågsförbindelser med Stockholm gm Västra
Stambanan, med Stockholm, Oslo,
Dalarna o. s. v. gm B. J. (i vilken bana G:s
stad äger aktiemajoritet), med Malmö,
Trälleborg o. s. v. genom
Västkustbanan samt med Borås, Kalmar och
Karlskrona gm G. B. J. och anslutna banor.
Gm V. G. J. förbindes staden med n.
Västergötlands städer, gm G. S. J. med Särö
m. fl. badorter, samt gm S. J.
(Bohus-banan) med Uddevalla och Strömstad.
G. indelas i kyrkligt hänseende i tolv
territoriella församlingar (Domkyrko- el.
Gustavi, Kristine, Gamlestads, Vasa,
Jo-hannebergs, Annedals, Haga, Oskar
Ered-riks, Masthuggs-, Karl Johans, Örgryte
och Lundby) samt en icke-territoriell
(Tyska församlingen). G. har 18
statskyrk-liga kyrkor och ett tiotal större dylika,
som tillhöra frikyrkor el. främmande
religionssamfund. Bl. läroanstalterna märkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
