Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haalogaland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2625
Habsburg—Hadria’nus.
2626
Habsburg. Tysk furstlig ätt uppkallad
efter slottet H. (se Aargau!), ett av
Europas älsta furstehus med anor fr.
900-talet, som med ett kort avbrott innehaft
den tysk.-rom. kejsarvärdigheten 1452—
1806 och den österr. till 1918. Den förste
tyske konungen av huset H. var Rudolf I
(1273—91), och den siste österr. kejsaren
var Karl I (1916—18).
Hachette [asjä’tt], Louis
Chris-t o p h e, f. 1800, d. 1864. Fransk
förlags-man, som år 1826 i Paris grundade ett
förlag, vilket f. n. är ett av landets största.
Hacienda [athie’nda] (sp.). Bet.
lantgård, gods.
Hackelse. I särskilda maskiner
finskuren halm, vilken uppblandas med
grönfoder el. dyl. och användes till fodermedel.
Hackspettar (PPcidoe). En familj
Fåglar, utmärkt genom stark, mejselformig
näbb och platt, i spetsen hullingförsedd
tunga, som kan skjutas långt ut. Tårna
sitta i samma plan, i regel äro två
riktade bakåt och två framåt. H. leva av
insekter, larver och puppor (en del dessutom
av frön), som de fånga med tungspetsen,
sedan de först med näbben hackat hål i
trädstammarna. Bona byggas i ihåliga
träd; ungarna kläckas blinda och i
mycket outvecklat tillstånd. H. äro nyttiga
genom att de förtära för skogen skadliga
insekter. Till h. höra bl. a.
Gröngöling, Göktyta, Tretåig
hackspett och Egentliga
hackspettar. Av de senare finnas ett par olika
arter, som lättast skiljas på storleken. De
äro svart- och vitbrokiga, oftast med röd
fläck på hjässan. Den vanligaste är
Stora hackspetten (Pi’cus ma’jor), som
når en längd av omkr. 27 cm.
Hacksta. Socken i Uppsala län (Trögds
härad). 376 inv. (1931).
Hackvad. Socken i Örebro län
(Grim-stens härad). 574 inv. (1931).
Hackås. Socken i Jämtlands län
(Revsunds, Brunflo och Näs tingslag). 1 679
mv. (1931).
Haddington [hteMdingtn]. Se E a s t
L o t h i a n!
Haderslev (tysk. Hadersleben). 1. Amt
i Danmark (s. Jylland). 60 100 inv. (1930).
2. Stift i Danmark (s. Jylland). 3. Stad i
H. 1 vid Lilla Bält. 14 500 inv. (1930).
Hades. 1. I grek, mytologi underjordens
härskare, Zevs’ broder och Persefones
make, romarnas Pluto. 2. Underjorden el.
dödsriket, där de avlidnas själar vistas.
Hadfield [hm/dfild], Sir Robert, f.
1858. Eng. metallurg och industriidkare
i Sheffield, känd för sina banbrytande
undersökningar rörande specialstål. Led.
av Vet. ak.
Hadjetlaché, Mohammed Beck, f.
1868, d. 1929. Rysk kosacköverste, ledare
för en liga av ryska emigranter i Sthlm
1918, vilken förövade tortyr och mord å
ryssar, som de misstänkte vara
bolsjevi-kiskt sinnade. H. dömdes till livstids
fängelse 1920.
Hadorph, Johan, f. 1630, d. 1693. Sv.
historiker och fornforskare, riksantikvarie,
en av den nordiska arkeologiens
föregångsmän.
Hadrama’ut. Område på Arabiens s. ö.
kust, numera britt, protektorat. Viktigast
av hithörande inhemska stater är
sultana-tet Makalla.
KEJSAR HADRIANUS.
Hadria’nus, P u b 1 i u s 2E 1 i u s, f. 76,
d. 138. Rom. kejsare av sp. börd, reg.
117—138, en av rikets mest betydande
bärskare. H. fullföljde ej sin företrädare
Trajanus’
erövringspolitik utan
inriktade sig på att
skapa ett säkert
gränsskydd gm
militärförläggningar
och befästningar
(t. ex. H:s vall i n.
England). Han
åstadkom även en
förnyelse av
förvaltningen, bl. a.
gm att skapa ett
fast civilt ämbets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
