Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hallstämpel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2647
Hallstämpel—Halmstads-Bolmens järnväg.
2648
terna (1906), Erotikon (1908), Levande
dikt (1914). H. har utg. en ny översättn.
av Shaksperes skådespel och har även
verkat som litteraturhistorisk och
litteraturkritisk förf. Led. av Sv. ak., dess
ständige sekreterare sedan 1931. III.
Gunnar August H., f. 1875. Konstnär.
Arkeologiska och etnografiska intressen ha
till stor del varit inspirationskällan för
hans konst, som främst bygger på
teckningen. IV. Gustav H., f. 1880.
Arkeolog, etnograf och museiman, som gjort
flera forskningsresor i n. Sverige, Norge och
Ryssland, varvid han bl. a. utfört
arkeologiska grävningar.
Hallstämpel. Se Hallrätt!
Halltorp. Socken i Kalmar län (S. Möre
härad). 936 inv. (1931).
Hallucination (lat. hallucina’tio el.
alu-cina’tio). Inom psykologien namn på en
skenvarseblivning, som
väsentligen har psykiska anledningar, och där
alltså yttre irritament spela ingen el. endast
underordnad roll. H. äro vanliga symptom
i sinnessjukdomar, särsk. schizofreni, och
i av vissa nervgifter orsakade rustillstånd
(opium, mescal, o. s. v.), men förekomma
stundom även i andra fall. I vidare
bemärkelse äro även drömmarna h. Jfr
11-lusion, Pseudohallucination!
— Hal 1 u c i n e’r a, hava
hallucinationer ; »yra». — Hallucin o’s,
sjukdomstillstånd, kännetecknat av ymniga
hallucinationer.
Ha’llwachs, Wilhelm L u d w i g
Franz, f. 1859, d. 1922. Tysk fysiker,
professor i Dresden. H. har särskilt
studerat de fotoelektriska fenomenen och
härvid upptäckt hal 1 w ach sef f ek t e n.
Se Fotoelektrisk!
Ha’llwyl. En gammal schweiz. adlig ätt,
uppkallad efter slottet Hallwil i kantonen
Aargau. Walter von H., f. 1839, d.
1921. Schweiz, officer och riksgreve, sv.
undersåte sedan 1873, som till sv. staten
testamenterat sitt hem, det s. k. H a
11-w y 1 s k a palatset i Stockholm
(Hamngatan 4), innehållande dyrbara
konstsamlingar.
HALLWYLSKA PALATSET.
Fotografi.
HALMSTADS
STADSVAPEN. Fältet blått,
bjälken silver,
hjärtana röda med
gyllene kronor.
Halmstad. 1. Stad i Halland och
residensstad i Hallands län, belägen vid
Nissans mynning och vid S. J., H. N. J. samt
H. B. J. H. hade år 1929 80 arbetsställen
med omkr. 3 000 arbetare. Hamnen är
betydande, och H. har regelbunden
förbindelse med de förnämsta hamnarna vid
Nordsjön. H. har en kyrka fr. 1400-talet, ett
slott fr. 1500-talet, högre allm. läroverk,
högre flickskola och småskoleseminarium
samt två sjukhus. I H. utkomma 2 dagl.
tidn. Till H. är
Hallands regemente
förlagt. Det
ursprungliga H. låg
längre upp vid
Nissan men flyttades i
början av
1300-ta-let till den plats,
där det nu ligger.
24 158 inv. (1932).
2. Härad i Hallands
län. 3. Socken i
Malmöhus län
(Luggude härad).
575 inv. (1931).
Halmstad-Bolmens järnväg (H. B. J.).
Smalspårig järnväg (1,067 m), 65,9 km
lång med huvudbana från Halmstad till
Bolmens jst. vid K. V. B. J. och bibana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
