Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halvvingar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2655
Halvvingar—Ha’mburg.
2656
fylld med kväve, neon el. argon.
Energiåtgången för dessa lampor är ungefär %
watt pr normalljus.
Halvvingar (Hemi’ptera el. Rhyncho’ta).
Insektordning med vanl. fyra vingar, av
vilka framvingarna hos många arter äro
läderartade i den främre delen men
hinnaktiga i den bakre (härav namnet). H. ha
sugande el. stickande mundelar och
ofullständig förvandling. Många äro svåra
skadegörare på kulturväxter.
Halvylle. Vävnad av ullgarn med varp
av bomullsgarn.
Halvädelsten. Se Ädelsten!
Ham. I G. T. en av Noas söner (1 Mos.
9 kap. 18 v., 22—27 v., 10 kap. 1 Krön.
1 kap.).
Hama. Stad i Syrien (autonoma staten
Damaskus), medelpunkt i ett rikt
konst-bevattnat område. 40 000 inv. (1929).
Hamada’n. Stad i v. Persien, viktig
handelsort vid vägen Teheran—Bagdad.
Omkr. 30 000 inv. (1930).
Hamama’tsu. Stad i Japan (s. Hondo),
med stor bomullsindustri. 92 000 inv.
(1925).
Ha’mann, Johann Georg, f. 1730,
d. 1788. Tysk filosof. H. utövade genom
sina mystiskt färgade idéer stort
inflytande på de tyska förromantikerna.
Ha’mar. 1. Stift (bispedömme) i s.
Norge. 2. Stad i s. Norge (Hedmark fylke) vid
Mjösen och biskopsäte. H. var stad under
medeltiden, ödelädes under nord,
sjuårskriget men började ånyo återuppbyggas
1848. 6 110 inv. (1930).
Hamberg. I. Hugo Emanuel H., f.
1847, d. 1923. Meteorolog, professor och
föreståndare för statens meteorologiska
centralanstalt i Stockholm 1902—13. II.
Axel H., f. 1863. Geograf, professor i
Uppsala 1909—28. H. har undersökt stora
områden i Lappland, särskilt Sarekfjällen.
Led. av Vet. ak.
Ha’mbo el. hambopolska. Sv.
folkdans i livligt tempo och 3/4 takt,
uppkal
lad efter Hanebo socken i Hälsingland. Se
Polska!
Ha’mborn. Fabriksstad i Tyskland i v.
Preussen (Rhenprovinsen), en av
Ruhr-områdets stora stenkols- och
järnindustristäder med betydande hamnanläggning.
126 000 inv. (1925). H. har i s.
sammanväxt med Duisburg. Tills, ha de båda
städerna 424 000 inv. (1930).
Ha’mbro, Carl Joachim, f. 1885.
Norsk politiker och tidningsman, sedan
1926 ledare för högerns centralstyrelse.
Huvudred, för Morgenbladet 1913—20, 1921
red. för Ukens Revy, sedan 1918 medlem
av stortinget.
Ha’mbros bank, Itd. Ansedd privatbank
London, grundlagd 1800 under firmanamn
net C. J. Hambro and Son. Banken som
sedermera övertog British Bank of Northern
Commerce, underhåller intima
affärsförbindelser med både Sverige och Norge.
Ungefär en fjärdedel av det till 4,4 mill. p. st.
uppgående aktiekapitalet äges av
Stockholms Enskilda Bank. Bankdir. K. A.
Wal-lenberg är ledamot av H:s styrelse. H.
förmedlar även obligationslåneemissioner i
ganska stor utsträckning. Förutom
England och Skandinavien äro Finland och
Grekland bankens viktigaste
verksamhetsområden. H:s tillgångar uppgingo 1931 till
32 mill. p. st.
Ha’mburg. 1. Land (republik och »fri
hansestad») i n. v. delen av
förbundsrepubliken Tyskland, med 415 kvkm ngt
större än Orust. 1 196 000 inv. (1928). 2.
Fabriksstad i H. 1 vid Elbe, omkr. 110
km fr. dess mynning, sammanbyggd med
staden Altona, Tysklands till storleken
andra stad och en av Europas största
hamnstäder. Hamnområdet upptager omkr.
40 kvkm, varav % är frihamnsområde.
Kajlängden utgör omkr. 50 km. Genom
Elbe och andra vattenvägar förbindes H.
med Berlin, Sachsen, Schlesien och
Böh-men; en del av hamnen arrenderas av
Tjeckoslovakien. H. har universitet,
läroanstalter, museer och ett stort antal
bygg-nadsminnesmärken. H. grundlädes av Karl
den store omkr. 810, blev under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
