Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handelshögskola ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2673
Handräckning—Ha’nnibal.
2674
betalningen och som ett erkännande av att
avtalet är ingånget, men stundom i syfte
att den part, som erlagt h., skall få
från-träda avtalet mot att h. anses förverkad.
Handräckning. 1. Inom juridiken:
biträde av verkställande myndighet för
förverkligande av viss rättighet el. till skydd
mot rättskränkning. Ex. på h.: kvarstad,
skingringsförbud, reseförbud, vräkning, h.
för fordrans utfående. 2. Inom
militärväsendet: kommendering av manskap till
utförande av visst arbete, t. ex. städning,
matlagning.
Handsöl (fsv. handsal = det som lämnas
i handen, gåva, drickspengar). Äldre
benämning på den första försäljning, en
handelsman gör under dagens lopp.
Handöl. By i Åre socken (Jämtlands
län) med gammal tälj stensindustri. Såväl
de närbelägna vattenfallen i Handölsälven
som tälj stensbrotten ägas av Handöls nya
tälj stens och vattenkrafts a. b., grundat
1910.
Hanebo. Socken i Gävleborgs län
(Bollnäs tingslag). 4 719 inv. (1931).
Hanekind. Härad i Östergötlands län.
Hanga’r (fransk.). Bet. egentl. skjul.
Byggnad för härbärgerande av
flygmaskiner, i allmänhet utrustat med verkstad
för reparationer o. d.
Hangarfartyg. Se
Flygdepåfartyg, Flygplankryssare!
Hangelösa. Socken i Skaraborgs län
(Kinnefjärdings härad). 794 inv. (1931).
Hang-tschou-fu (eng. Hangchow).
Huvudstad i prov. Tsche-kiang i s. Kina,
fordom huvudstad i s. Kina, ändpunkt för
Kej sar kanalen. H. har betydande
sidenfabrikation. 427 000 inv. (1929).
Hangvar. Socken i Gotlands län (Gotl.
n. härad). 902 inv. (1931).
Hangö (fin. Hanko). Stad i s. v. Finland
(Nylands län) vid Finska viken på
Hangöudd, Finlands sydligaste udde,
med utmärkt, om vintrarna tidvis isfri
hamn, från vilken Finlands smörexport
till stor del utgår. H. är även bekant som
badort. H. anlades 1874. 6 430 inv. (1931).
Hanhai (kin.). Bet. uttorkade havet.
Kin. namn på det stora bäckenet i mell.
Asien mellan Pamir i v. och de kin.
randbergen i ö. H. har under tertiär tid varit
ett inlandshav men består nu till större
delen av öknar. H. omfattar
Tarimbäcke-net och Gobi.
Hanhals. Socken i Hallands län (Fjäre
härad). 734 inv. (1931).
Ha’niel. Tysk brukspatronssläkt med
stort inflytande i Ruhrindustrien. Familjen
äger sedan 1808 viktiga stålverk och
kolgruvor i Ruhrområdet, som sedan 1873 äro
förenade i Gutehoffnungshutte A. G.
Han-jang (eng. Hanyang). Fabriksstad
i s. ö. Kina (prov. Hupeh) vid
Jang-tse-kiang, mitt emot Hankou, vartill H. är
förstad. H. har stora järnverk.
Han-kiang. Biflod till Jang-tse-kiang,
med källor i Tsing-ling-shan, en av Kinas
viktigaste vattenleder, utmynnande vid
Han-kou. Längd: omkr. 1500 km.
Hanko. Finskt namn på Hangö.
Han-kou (eng. Hankow). Stad i mell.
Kina (prov. Hupeh) vid Jang-tse-kiang,
tills, med Han-jang och Wu-tschang-fu
bildande en av Kinas väldigaste
stads-komplexer. H. är Central-Kinas stora
handelshamn och slutpunkt för
oceanångar-trafiken på Jang-tse-kiang. 778 000 inv.
(1929), inberäknat Han-jang och
Wu-tschang-fu.
Hann, Julius von, f. 1839, d. 1921.
österr. meteorolog, prof, i Wien 1900—
1910.
Hannas. Socken i Kristianstads län
(Ing-elstads härad). 369 inv. (1931).
Ha’nnibal B a’r k a s, f. omkr. 250, d.
183 f. Kr. Kartagisk statsman och
härförare i det andra puniska kriget, en av
världshistoriens största fältherrar. Berömda äro
hans tåg med krigshären över Alperna 218,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
