Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harmonisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2689
Ha’rnack—Harrison.
2690
ADOLF HARNACK.
HARNESK.
Ha’rnack, Karl
Gustav Adolf
von, f. 1851, d.
1930. Tysk teolog,
prof, i Giessen,
sedermera i Marburg
och Berlin. Hans
mest bekanta skrift
torde vara Das
Wesen des
Christen-thums (1900, sv.
övers.
Kristendomens väsen, s. å.).
Led. av Vet. ak.
Harnesk (lågt.
Harnasch =
rustning). Under
medeltiden en krigares
rustning, sedermera
en beklädnad av
metallplåt å en
krigares bröst och
rygg-
Harpa. Urgammalt stränginstrument.
Den moderna h. el. dubbelpeda 1-h.,
som uppfanns av fransmannen S. Érard
1811, har omkr. 50 strängar, vilka medels
en pedalmekanism till stämningen kunna
höjas ett halvt el. ett helt tonsteg. Den
har ett tonomfång av sju oktaver från
kontra cess till fyrstrukna gess och blev
från omkr. år 1840 ett mera allm. använt
orkesterinstrument.
Harpagon [arpagå’n] (lat. ha’rpago =
änterhake, rovlysten människa).
Huvudpersonen i Moliéres komedi Den girige
(Uavare}; girigbuk.
Harper and brothers [ha’po send [-bra’-thos].-] {+bra’-
thos].+} Bokförlag i New York, ett av
världens största, utgivare särsk. av
illustrerade månads- och veckotidskrifter, bl. a.
HarpeFs Magazine (grundlagt 1850).
Harpest. Se Tularemi!
Harplinge. Socken i Hallands län
(Halmstads härad). 2 846 inv. (1931).
Harpu’n. Ett kort spjut med hullingar,
som huvudsakligen användes vid fångst av
större havsdjur, t. ex. val, säl och haj.
Numera brukas vid valfångst en
exploderande granatharpun, skjuten ur en kanon.
HARPYA. Antik
avbildning.
Harpy’ior el. h a r p y’o r (grek, av
har-pa’zein = röva bort). I grek, mytologi ett
slags ondskefulla väsen, kvinnor i
fågelhamn, som röva
bort människor. H.
voro urspr.
personifikationer av
stormvindarna. — H a
r-p y a kallas även
en stor falkfågel
(Thrasce’tus
har-py’ia), som
förekommer i
Central-och n.
Syd-Ameri-ka. Den lever av
apor och sengångare
och jagas ivrigt av
indianerna, som
använda dess
fjädrar till prydnad.
Harr (Thyma’llus thyma’llus el.
vul-ga’ris). En art Laxfiskar med hög,
blågrå ryggfena. Ryggen är grå, sidorna
silvergrå och buken vit. H. lever i sött
och bräckt vatten i n. och mell. Sverige
och är en värdefull matfisk.
Harraden [hae’rredn], Beatrice, f.
1864. Eng. författarinna, vars mest
bekanta roman är Ships that pass in the night
(1893, sv. övers. Skepp som mötas i natten,
1895).
Harrie, Ivar, f. 1899.
Litteraturkritiker och essayförf. Bl. hans arbeten
märkas Athenare (1927), översättningar av
Aristofanes Fåglarna (1928; jämte Hj.
Gullberg) och av Lafontaines Faöler (1931).
Harrie. Se Lilla Harrie, Stora
Harrie!
Harrisburg [haj’rrisbag]. Huvudstad i
staten Pennsylvania i n. ö. U. S. A., med
stor järnindustri, grundad på järn- och
kolgruvor i omgivningarna. 80 000 inv.
(1930).
Harrison [hse’rrisn]. I. 1. William
Henry H., f. 1773, d. 1841. U. S. A:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
