Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hawaii-öarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2705
Havdhem—Havsnålar.
2706
ligt kännas ovanför bäckenet och blir
sedan allt större, så att den i nionde
månaden når de nedersta revbenen, varefter
den sjunker något framåt och nedåt.
Stundom uppträda under tidigare delen av h.
kräkningar och kväljningar, särsk. om
morgonen, och under senare delen av h.
framkomma ofta bruna fläckar runt
bröstvårtorna, längs bukens mittlinje och i
pannan. Urinen bör under senare delen
av h. regelbundet undersökas på äggvita
(jfr Eklampsil). Förstoppning, som
ofta uppträder under h., bör behandlas med
lämplig diet (frukt o. d.) och
vattenlave-mang.— En farlig form av h. är
utom-kvedshavandeskapet, då fostret utvecklas
i äggledaren el. i bukhålan i st. f. i
livmodern. Ett sådant h. avbrytes vanl.
genom missfall och kan då ge upphov till
farliga blödningar. — Jfr Fosterljud,
Fosterläge, Förlossning!
Havdhem. Socken i Gotlands län (Gotl.
s. härad). 794 inv. (1931).
Havel [ha’fel]. Biflod till Elbe, med
källor på Baltiska sjöplatån. Längd: 341 km,
varav 315 segelbara. Genom kanaler står
H. i förbindelse med Oder och Spree.
Haveri’ (lågt. Haverie, fransk, avarie;
av okänt ursprung). Sjöskada,
skeppsbrott; olycka i allm. — G e m e n s a m t h.,
skada, som för räddning ur en hela
fartyget hotande fara med avsikt tillfogas
fartyget el. lasten. Sådan uppoffring skall
enl. gällande lagstiftning bäras av
samtliga intressenter. Mots.: e n s k i 11 h., då
skadan drabbar endast visst gods och får
bäras av dettas ägare.
Haverö. Socken i Västernorrlands län
(Medelpads v. tingslag). 3 002 inv. (1931).
Havilland [h8e’villend], Geoffrey de,
f. 1885. Eng. flygmaskinskonstruktör.
Havre {Ave’na). Växtsläkte (fam.
Gra-mineoe) med ett hundratal arter, ofta
fördelade på tre släkten. I vårt land finnas
8 arter, varav Knylhavren (A.
ela’-tior) och Gulhavren (A. flave’scens)
äro av bet. som fodergräs. Viktigast är
den odlade och ofta förvildade havren (A.
sati/va). Möjl. härstammar den från ö.
Europa el. Asien. Numera förekommer den
ej vild. Den odlades hos romarna vid vår
tideräknings början och var redan då
germanernas viktigaste sädesslag. Till vårt
land kom den långt senare, antagl. vid
medeltidens början. H. odlas över hela
Sverige ända upp till Lappland men hinner
vanl. ej mogna i n. Sverige utan skördas
till grönfoder.
Havre. Se Le Havre!
Havreål. Se Betål!
Havsabborre {Moro’ne Wirax). En art
Abborrar, som förekommer i
Medelhavet och Atlanten (sällsynt vid sv.
västkusten). Den blir upp till 1 m lång och
har två ryggfenor.
Havsbraxnar (Bra’ma). Ett släkte M
a-krillfiskar med från sidorna
hoptryckt kropp, utskjutande underkäk,
stora bröstfenor och djupt kluven stjärtfena.
H. äro djupvattensfiskar. En art träffas
någon gång vid västkusten.
Havsgurkor. Se Sjögurkor!
Havskatt {Ana’rrhichas lu’pus). En art
Slemfiskar med mycket lång
rygg-och analfena men utan bukfenor. Den
fiskas vid västkusten och torgföres ofta
flådd och utan huvud under namn av k o
t-lettfisk.
Havsmus. 1. En till ordn. Holoce’phali
hörande fisk {Chimce’ra monstro’sa); dess
enda representant i Sveriges fauna.
Kroppen är långsträckt med utdraget
stjärtparti, munnen liten, försedd med tre
kraftiga tandplattor. Huden är naken med
talrika slemkörtlar. 2. En metallglänsande
borstmask {Af r odi’te aculea’ta), som
förekommer i havet.
Havsnålar {Nero’phis). Ett släkte
tillhörande underordn. Tofsgälar bland
benfiskarna. Kroppen, som täckes av i
rader ordnade benplåtar, är smal, nästan
cylindrisk och stjärten trådlikt utdragen.
Bröst- och analfenor saknas. Vid våra
kuster finnas tre arter; störst är Stora
havs-nålen (N. (equo’reus), som blir 50—60 cm.
lång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
