Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedborn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2715
Hedb orn—Hedenhös.
2716
TOR HEDBERG.
Fotografi.
särsk. Johan
Ulf-stjerna (1907), ett
av den sv.
dramatikens yppersta verk.
Han har även varit
verksam som
litteratur- och
konstkritiker och var
1910—21 chef för
Dramatiska
teatern. Chef för
Thiel-ska galleriet i Sthlm
från 1924. Led. av
Sv. ak. 3. S t i-
na H. (f. Holm), f. 1887. Den förres
hustru, skådespelerska. II. John H.,
f. 1854, d. 1916. Baptistpräst, mest
känd för sin välgörenhetsverksamhet,
främst inriktad på att med understöd av
frivilliga bidrag bereda barn ur dåliga
hem tillfälle till lämpligare omvårdnad på
landet. III. Gustav H., f. 1859, d. 1920.
Bokbindare och banbrytare för det
konstnärliga lyxbokbandet i Sverige. IV. Erik
T h e o d o r H., f. 1889. Framstående
industrimän, chef för Forss a. b., Sävenäs
Nya a. b. och öhrvikens a. b.
Hedborn, Samuel Johan, f. 1783, d.
1849. Präst och förf, av särsk. visor och
psalmer (n:r 3, 69, 158, 243, 362 och 407
i 1819 års psalmbok).
Hede, Gunnar. Författarnamn för C.
N. Hedegård.
Hede. 1. Tingslag i Jämtlands län. 2.
Socken i H. 1. 1 645 inv. (1931). 3. Socken
i Göteborgs och Bohus län (Sörbygdens
härad). 982 inv. (1931).
Hedeby. En av sv. vikingar grundlagd
stad nära nuv. Schleswig, under 800- och
900-talen av stor politisk och kommersiell
betydelse, en lång tid huvudort i ett
mäktigt, med Danmark rivaliserande
vikinga-rike. Efter H:s förstöring genom
danskarna (sannolikt omkr. år 1000) flyttade inv.
till det närbelägna Schleswig, som ofta
även (ända in på 1600-talet) benämndes H.
Arkeologiska utgrävningar påbörjades i
H. redan före världskriget och bedrivas
sedan 1930 i större skala under ledning
av de tyska professorerna Schwantes och
Scheel.
Hedegård, Carl Nils, f. 1888.
Skolman, överlärare i Jönköping, förf, av
dikter och noveller under förf.-namnet
Gunnar Hede.
Hedemarken. Se Hedmark!
Hedemora (fsv.
Henamora). 1. Stad
i s. Dalarna,
Kopparbergs län, vid
S. D. J. — H. har i
det stora hela en
modern prägel; den
medeltida kyrkan
är dock bevarad.
Befolkningen är
delvis jordbrukande;
industrien är
obetydlig. H. omtalas
redan 1414 som köp-
stad och fick stadsrättigheter 1459. 3 858
inv. (1932). 2. Tingslag i Kopparbergs län.
— Hedemora landskommun,
socken i H. 2. 6 182 inv. (1931).
ERIK HEDÉN.
Fotografi.
Hedén, Abraham Karl Erik, f.
1875, d. 1925. Förf, och tidningsman,
medarbetare, litteraturkritiker, i tidn. [-»Social-Demokra-ten»,-]
{+»Social-Demokra-
ten»,+} led. av
Samfundet De Nio. Han
har utgivit ett par
essaysamlingar, bl.
vilka märkes Eros
och Polemos (1916)
samt en större [-Strindbergsmono-grafi.-]
{+Strindbergsmono-
grafi.+} Hans Valda
Skrifter utkommo
1926—27.
Hedenblad, Ivar Egger t, f. 1851,
d. 1909. Tonsättare och sånganförare i
Uppsala, director musices, ledare för
sångsällskapet »Orfei Drängar» (O. D.). Led.
av Mus. ak.
Hedenhös (fsv. hös = skalle). Bet.
ursprungi. (sannolikt) gravhögar från forn-
HEDEMORA
STADSVAPEN. Fältet
silver, granen grön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
