Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henriques ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2751
Henriques & Lövengreens TYicotagefabrikker a/s—He’rakles.
2752
HERALDISK FÄRGBETECKNING.
Henriques & Lövengreens
Tricotagefab-rikker a/s. Danmarks största företag inom
trikåindustrien. Dess fabrik i Köpenhamn
drives i samarbete med Malmö
Trikåfab-riks a. b. Aktiekapital 4,6 mill. kr.
Henry [he’nri], Eng. namnform för H
en-r i k.
He’nry [-i], J o s e p h, f. 1797, 4. 1878.
Nordamer. fysiker, som utförde
grundläggande undersökningar inom
elektricitets-läran, och efter vilken enheten för
elektrisk självinduktion är uppkallad. Jfr
Elektriska enheter!
Henschen. 1. Salomon Eberhard
H., f. 1847, d. 1930. Läkare, prof, i
praktisk medicin i Uppsala 1882—1900 och vid
Karolinska institutet 1900—12. Hans
forskningar ha särskilt omfattat
nervsystemets patologi samt synsinnets
lokalisa-tion. Led. av Vet. ak. och en mängd
utländska lärda samfund. 2. Folke H., f.
1881. Den förres son, prof, i patologisk
anatomi vid Karolinska institutet sedan
1920. 3. Henry Samuel H., f. 1873.
Brorson till H. 1. Sv.-amer. bankir med
egen bankirfirma, Henry S. Henschen &
Co., i Chicago.
Hepa’ticm. Se Levermossor!
Hepta’ndria. Se Linnés
sexualsystem!
Hera (romarnas J u n o). I grek,
mytologi Zevs’ syster och gemål,
gudadrott-ningen, den gifta kvinnans och
äktenskapets beskyddarinna. Den antika konsten
är rik på Hera-framställningar.
Heracle’um. Växtsläkte (fam.
TJmbeUi’-ferce) med femtandat foderbräm och
inböjda, vassa spetsar på kronbladen.
Allmänt svepe saknas, och frukten är rundat
elliptisk och glatt med låga åsar. Hit höra
ett 60-tal höga örter med bredflikiga blad,
de flesta fr. mell. Asien. I Sverige finnas
vilda H. sibi’ricum (Björnfloka), som
har gröngula, och H. spondy’luim, som har
vita blommor.
Hera’kleion, M e g a 1 o k a’s tron el.
Ka’ndia (grek.; it. Cane’a). Kretas
huvudstad, grundad av araberna på
800-ta-let, med stor export av olivolja, russin,
m. m. Staden har talrika kyrkor och är
säte för en grek.-kat. ärkebiskop. 33 400
inv. (192S).
Herakle’itos. I. H. fr. E’f e s o s, omkr.
500 f. Kr. Grek, filosof, kallad »den dunkle»
på grund av sitt aforistiska skrivsätt.
Ständigt återkommande motiv i hans
aforismer äro tingens relativitet, all tillvaros
i grunden dynamiska karaktär och den
inre, essentiella enheten mellan harmoni och
disharmoni. Många av hans satser blevo
bevingade ord, bl. a. »Allt flyter» (pa’nta
rei), »Eld är tillvarons grundprincip» och
»Striden är alltings fader». H. har utövat
stort inflytande på Platon och Aristoteles
och i senare tid på Hegel, Schleiermacher,
Lasalle m. fl. II. H. f r. P o’n t o s, f. omkr.
338, d. omkr. 312 f. Kr. Grek, astronom,
upphovsman till det sedermera av T. Brahe
utvecklade världssystemet, enl. vilket
Venus och Merkurius röra sig omkr. solen,
men denna jämte de fem planeterna och
månen omkr. jorden.
He’rakles [grek, uttal Herakle’s] (grek.)
el. He’rkules (lat. Hercules). Den grek,
mytologiens mest berömde hjälte, son till
Zevs och Alkmene, förhärligad i den
antika litt. som målsman för den fysiska
styrkan och huvudpersonen i en mängd
äventyr (»Herakles’ tolv storverk»).
Efter döden uppsteg han till Olympen och
tog plats i gudarnas krets. H. hade en
mycket utbredd kult, och den antika
konsten är rik på Herakles-framställningar.
Litt.: Claes Lindskog: Grekiska hjältar
och ideal (1925). — H e r a k 1 i’d e r, ätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
