Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hercules ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2757
ile’rkules—Hermeli’n.
2758
inom växtförädlingen och utgivit flera
skrifter i artbildningsteori och
ärftlighetsforskning. Led. av Lantbr. ak.
He’rkules. 1. Se H e r a k 1 e s! 2.
Stjärnbild på norra himmeln mellan
stjärnbilderna Ormbäraren och Lyran, mot vilken
vårt solsystem rör sig. — He r ku 1 e s’
stöder, under antiken namn på två
klippor n. och s. om Gibraltar sund, enl.
sagan resta av Herkules (Herakles).
Herkulesbagge. Se Jättebaggar!
Herlitz. 1. Karl Georg H., f. 1853.
Försäkrings- och kommunalman, som
inlagt betydande förtjänster om det sv.
försäkringsväsendets utveckling, moderat
led. av A. K. 1914. 2. Nils H., f. 1888.
Den förres son, historiker, prof, i
Stockholm sedan 1927. Bl. hans arbeten märkes
Grunddragen av den svenska
statsförfattningens historiska utveckling (1928).
Herm. En fyrkantig trä- el. stenpelare,
som upptill slutar i ett huvud. Under
antiken restes ofta vid vägkanterna dylika
bilder av guden Hermes, samfärdselns
beskyddare; därav namnet.
Hermafroditi’sm (grek. Hermafro’ditos,
ett mytologisk, tvåkönat väsen).
Förekomsten av både hanliga och honliga könsorgan
hos samma individ. Inom djurriket
förekommer h. normalt hos många ryggradslösa
djur (t. ex. vissa grupper av maskar och
blötdjur) samt hos några fiskar. Vanl.
finnas skilda hanliga och honliga
könskört-lar; hos en del, t. ex. lungsnäckorna, äro
de emellertid förenade till en
hermafroditkörtel, som bildar både ägg och
sädesceller. Ehuru självbefruktning således är
möjlig hos hermafroditer är den dock
mycket sällsynt; i stället förekommer
korsbefruktning. Hos normalt skildkönade
organismer kan h. ibland förekomma som
missbildning. Som missbildning
förekommer också ibland falsk h e rm a
frödi ti s m el.
pseudohermafrodi-t i s m då hanens könsdelar äro
ofullständigt utvecklade och likna honans eller
tvärtom. Falsk h. har ibland iakttagits
även hos människan, men däremot aldrig
äkta h. — H e rm a f r o d i’t, individ med
både hanliga och honliga könsorgan,
sam-könad individ.
He’rmann. Tyskt namn på Arminius.
— Hermannslaget, benämning på
slaget vid Teutoburgerwald år 9 e. Kr.
He’rmann, L u d i m a r, f. 1838, d. 1914.
Tysk fysiolog, prof, i Königsberg, vilken
utförde viktiga undersökningar över
musklernas och nervernas byggnad.
He’rmannstadt. Se Sibiu!
Hermanson, Mattias von, f. 1716, d.
1789. Ämbetsman och politiker, efter 1751
en av hattpartiets ledande män, riksråd
1769—72 och (efter statsvälvningen) 1772
—89. Led. av Sv. ak.
Hermant [ärma’n], Abel, f. 1862.
Fransk romanförf., som i sina arbeten
satiriskt skildrar modernt societetsliv.
He’rmas. Romare (omkr. 140 e. Kr.),
efter vilken en av den älsta kyrkans
skrifter den s. k. »Herden» är uppkallad.
He’rmelin. Sv. adlig ätt (urspr.
Skrag-ge) fr. 1703, friherrlig 1766. 1. Olof H.,
f. 1658, d. omkr. 1709. Ämbetsman,
professor i Dorpat, kgl. historiograf,
diplomat och Karl XII följaktig på hans
fälttåg samt förf, till en del skrifter, vari han
försvarade Karl XII :s politik. 2. Samuel
Gustav H., f. 1744, d. 1820. Den
förres sonson, kartograf, kallad »den sv.
kartografiens fader», emedan han kartlagt
stora delar av Sverige och Finland. Han
inlade betydande förtjänster om Norrlands
uppodling och förädling av dess
malmrikedomar. 3. Olof H., f. 1827, d. 1913.
Den förres sonson, landskapsmålare och
förf. 4. Sven David Alfred H., f.
1856, d. 1923. Den förres brorson, överste,
framstående idrottsledare. 5. Honorine
Louise H., f. 1886. Den förres
kusindotter, rektor vid Kvinnliga medborgarskolan
å Fogelstad (Julita socken i
Södermanlands län).
Hermeli’n el. L e k a 11 (Muste’la
er-mi’neas). En liten vessla med mycket
smärt kropp och lång, i spetsen svart
svans. Sommardräkten är ovan brungul,
under ljusgul och vinterdräkten vit. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
