Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hessen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2771
Hessen—Heterostyli’.
2772
vilket säljer tillverkningslicenser. I
Sverige innehaves dylik av a.-b. Volvo och
Tidaholms bruk.
Hessen. Land (republik) i s. v. delen av
förbundsrepubliken Tyskland, f. d.
storher-tigdöme, med 7 700 kvkm (ung. så stort
som Medelpad). 1 350 000 inv. (1925),
varav omkring 2/3 protestanter. Huvudstad:
Darmstadt.
Hessen-Darmstadt. Före 1866 namn på
Hessen.
Hessen-Kassel. Före 1866 en stat i Tyska
riket, numera en del av prov.
Hessen-Nas-sau i Preussen.
Hessen-Nassau. Prov, i s. v. Preussen.
Hessenstein. 1. Hedvig Ulrika
von H., f. 1714, d. 1744. Fredrik I:s av
Sverige älskarinna, rom. riksgrevinna. Hon
hette förut Hedv. Taube. 2. Fredrik
Vilhelm von H., f. 1735, d. 1808. Den
förras son med Fredrik I, rom. och sv.
furste, fältmarskalk, riksråd och
generalguvernör i Pommern.
Hesser, August Carl Hilding, f.
1879. Prof, i anatomi vid Karolinska
institutet i Sthlm sedan 1925.
Hesti’a (romarnas V e s t a). I grek,
mytologi hemmets och den husliga härdens
gudinna (grek. hesti’a = härd), dotter till
Kronos och Rhea.
Heston and Isleworth [hestn send [-a’jl-ooth].-] {+a’jl-
ooth].+} Förstad till London (grevsk.
Middle-sex). 55 000 inv. (1927).
Hestra (germ. haistr = ung bok). Se
Norra Hestra, Södra Hestra!
He’tero- (grek, he’teros). Bet.
avvikande, olikartad och nyttjas som termbildande
prefix. Jfr Homo-!
Heterocerk. Se Fiskar!
Heterocy’klisk (grek. ke’teros =
olikartad och ky’klos = ring). 1. Inom
botaniken kallas sådana blommor h., vars
kransar ej äro liktaliga. Mots.: i s o c y
k-1 i s k. 2. Inom den organiska kemien, se
Cyklisk!
Heterodo’nt (grek. he’teros = olikartad
och odu’s = tand). Se Tänder!
Heterodo’x (grek. he’teros =
avvikande, olikartad och do’xa = mening, åsikt).
Bet. oliktänkande i allm.; fr. en kyrkas
lära avvikande, irrlärig. Mots.:
ortodox.
Heterody’n (grek. he’teros = olikartad
och dy’namis = kraft). Se I n t e r f
e-r e n s, Radio!
Heterofylli’ (grek. he’teros = olikartad
och fy’llon — blad). Den hos en del växter
t. ex. murgrönan uppträdande företeelsen,
att bladen på olika delar av växten ha
helt olika utseende. H. förekommer ofta
hos vattenväxter, i det att flytbladen ha
ett annat utseende än
undervattensbladen.
Heteroge’n (grek. he’teros = avvikande
och ge’nos = slag). Bet. olikartad,
sammansatt av varandra olika delar. Mots.:
homogen.
Heterogoni’. Se
Generationsväxling!
Heterokro’m (grek. he’teros =
olikartad och kro’ma = färg). Bet. olikfärgad
Jfr Fotometer!
Heteromo’rf (grek. he’teros = olikartad
och morfe’ — form). Bet. olikformad,
annorlunda formad. Inom kemien kallas
sådana ämnen h., som under olika
omständigheter kristallisera i olika former, ofta
även med olika smältpunkt. Företeelsen
kallas även al 1 om o r f i’ el. p o ly m o
r-f i’. Ex. på h. ämnen äro diamant och
grafit. Förefinnas som i dessa fall två
ut-bildningsformer, kallas ämnet d i m o r f t,
finnas tre, är det trimorft.
Heteronomi’ (grek. he’teros = avvikande
och no’mos — lag). Bet. osjälvständighet.
Motsats: autonomi.
Heteropola’r. Se Kristall!
Hete’rosis (grek.). Bet. förändring. Inom
ärftlighetsläran en beteckning för det ofta
uppträdande förhållandet, att bastarderna
äro större och kraftigare än föräldrarna.
Heterostyli’ (grek. he’teros — olikartad
och sty’los = pelare). Det förhållandet
att hos samma växtart förekomma två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
