Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hierochloa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2781
Hi’etaniemi—Hi’ldesheim.
2782
märkte sig H. för stor polemisk talang,
ofta av bitande art, blick för läsarnas
växlande intressen och. förmåga att
klargöra de politiska problemen. Såväl i
Aftonbladet som i ståndsriksdagen
verkade H. för konstitutionella idéer,
stånds-författningens avskaffande, rättsväsendets
humanisering och mot ämbetsmannavälde
och tryckfrihetens inskränkning genom
indragningsmakten, vilken ofta försvårade
hans publicistiska arbete. Han grundade
bl. a. Hiertas bokförlag 1829 och
Liljeholmens stearinljusfabrik 1838 samt var
riksdagsman 1828—72. Litt. till H. 2: H.
Wie-selgren: L. J. Hierta. (Verd. småskr. n:r
7). Jfr J ä r t a!
HPetaniemi. Socken i Norrbottens län
(Torneå tingslag). 2 489 inv. (1931).
Hi’ggins, EdwardJohn, f. 1866. Eng.
religiös ledare, frälsningsarméns general
sedan 1929.
High commissioner [haj kåmPsjene]
(eng.). Bet. hög kommissarie,
rikskommis-sarie. Titel på vissa högre britt,
ämbetsmän, t. ex. generalguvernörer och
guvernörer, styresmän över mandatområden samt
styresmännen för de britt, »dominions»
legationsliknande ämbetsverk i London.
High life [haj lajf] (eng.). Bet. högt liv;
den förnäma världen.
Hihhuli’ter [hichu-]. En finsk religiös
sekt fr. 1870-talet, påverkad av den sv.
Isestadianismen.
Hi’lbert, David, f. 1862. Tysk
matematiker, prof, i Göttingen sedan 1895,
vilken bildat skola genom sina kritiska
undersökningar över geometriens
grundsatser. Led. av Vet. ak.
Hildebrand (isl. hildr = strid och
brandr = brand, svärd). En. och fornt,
mansnamn.
Hildebrand. Påven Gregorius VII:s
ursprungliga namn.
Hildebrand. Sv. släkt fr. Östergötland,
känd sedan 1500-talet. 1. Bror Emil
H., f. 1806, d. 1884. Fornforskare, särsk.
numismatiker, och riksantikvarie. Led. av
HANS HILDEBRAND.
Fotografi.
Vet. ak. och Sv. ak.
m. fl. lärda
samfund. 2. Hans
Olof H. H., f.
1842, d. 1913. Den
förres son,
forn-forskare, historiker
och riksantikvarie,
förf, av en mängd
betydande och
banbrytande arbeten,
bl. a. Sveriges
medeltid (ofullbordat),
led. av Vet. ak. och
Sv. ak. m. fl. lärda samfund. 3. H e n r.
Rob. Teod. Emil H., f. 1848, d.
1919. Den förres broder, historiker och
riksantikvarie. Bl. hans arbeten märkas
Svenska statsförfattningens historiska
utveckling från äldsta tid till våra dagar
(1896) samt delar av det under hans
ledning utg. verket »Sveriges historia intill
tjugonde seklet» (sedermera ny uppl.:
»Sv. hist. till våra dagar»), led. av Vet.
ak. m. fl. lärda samfund. 4. Karl Emil
H. H., f. 1870. Son till H. 2, historiker,
tidningsman och konservativ politiker,
huvudred. för tidn. Stockholms Dagblad 1904
—13, led. av A. K. 1907—08, 1912—18, av
F. K. 1909—10. Han har sedermera ägnat
sig åt industriell verksamhet.
Hi’ldebrand [-brant], Adolf von, f.
1847. Tysk bildhuggare och
konstteoretiker; bland hans verk märkes
Bismarck-statyn i Bremen (1910).
Hildebrandslied [-lit]. Den enda
bevarade återstoden av folkvandringstidens
tyska hjältediktning. H. stammar från
700-talet. Den behandlar en del av
Didriks-sagan, en strid mellan far och son
(Hilde-brand och Hadubrand).
Hildebrandsson, Hugo Hildebrand,
f. 1838, d. 1925. Meteorolog, prof, i
Uppsala 1878—1907 samt den förste
föreståndaren för det meteorologiska
observatori-et därstädes. H. inlade stor förtjänst om
den systematiska meteorologiens
organiserande i Sverige. Led. av Vet. ak.
Hi’ldesheim [-hajm]. Fabriksstad i
Tyskland i v. Preussen (prov. Hannover),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
