Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hildur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2785
Hilum—Hinc ro’bur et secu’ritas.
2786
1810 direktör för Konstak. H. har särsk.
utfört ett stort antal genrebilder ur svensk
borgerlig miljö, vilka äga ett betydande
kulturhistoriskt värde. Litt.: O. Sirén: P.
H. (1900). G. Cederblom: P. H. som
kulturskildrare (1927).
Hilum. Se Fröämne!
HFlversum. Förstad till Amsterdam, med
textil- och tapetfabriker och stor
radiostation. 54 800 inv. (1929).
Hima’laya (sanskr. hima = snö och
alaja = boning). Bet. Snöns boning.
Jordens högsta sammanhängande bergskedja
best, av flera parallella kedjor och belägen
dels i Tibet, dels på gränsen mellan Tibet
och Nepal samt i Indien. Den sträcker sig
fr. Indus’ floddal i v. till Brahmaputra i
ö., en sträcka på omkr. 2 500 km:s längd
och 200—300 km:s bredd. H. är en ung
geologisk bildning huvudsakligen fr.
tertiärtiden och är en del av den långa
veckbergskedja, som sträcker sig runt jorden
fr. Pyrenéerna till Syd-Amerikas sydspets.
De högsta topparna äro: Mount Everest
(omkr. 8 840 m. ö. h.), jordens högsta
bergstopp, Kanchanjanga (8 580 m. ö. h),
Dhaulagiri (8 180 m. ö. h.), Nanga Parbat
(8 114 m. ö. h.), Gaurisankar (7 140 m. ö.
h.) m. fl. Genom H. leda en stor mängd
pass, de högsta omkr. 5 000 m. ö. h. H. är
fattigt på ädla metaller; järn och koppar
finnas i v. och mell. delarna. I H. ha en
mängd stora floder sina källor. H. är även
en viktig etnografisk och klimatisk gräns
mellan Tibet och Indien. Litt.: S. Hedin:
Mount Everest och andra asiatiska
problem (1922). Densamme: Över land till
Indien (1910).
Himeji [-me’dji]. Stad i Japan (s.
Hondo). 56 000 inv. (1925).
Himlakroppar el. världskroppar.
Inom astronomien benämn, på stjärnorna
(inkl, solen), planeterna (inkl, jorden),
månarna el. satelliterna, kometerna,
meteorerna, zodiakall ju set, motskenet,
stjärnhoparna, nebulosorna, vintergatorna el. de
anagalaktiska systemen (stjärnsystemen)
och anhopningarna av stjärnsystem
(meta-galaktiska anhopningar el. vintergatsho-
par) och de 1932 upptäckta anhopningarna
av vintergatshopar (vintergator av högre
ordning).
Himlavalvet. Den skenbart valvformiga
yta, på vilken himlakropparna förefalla
vara fästade. H. ter sig icke som en
halvsfär utan synes avplattat i zenit.
Orsakerna till detta fenomen äro mycket
diskuterade; det torde bero på ett flertal
samverkande fysiska, fysiologiska och
psykologiska faktorer. Om anledn. till h:s om dagen
olåa färg har den sannolikaste förklaringen
lämnats av J. W. Rayleigh. Enl. denna
sprides blått och violett ljus åt alla håll
av luftens molekyler. Den härigenom
uppkommande blåa färgen av h. dämpas av i
luften förekommande stoftpartiklar. Detta
förklarar att h. synes blåare på ju större
höjd iakttagaren befinner sig.
Himle. Härad i Hallands län.
Himmelbjerget. En för sin naturskönhet
bekant höjdsträckning i mell. Jylland,
vars högsta punkt ligger 162 m. ö. h. H.
har vidsträckt utsikt och är en bekant
turistplats.
Himmelska riket. En västerländsk, av
kineserna själva aldrig använd
benämning på Kina, antagligen syftande på den
forna kin. kejsartiteln »Himmelens son».
Himmelssfär. En tänkt sfär, vars
medelpunkt sammanfaller med observatörens
öga, och på vilken riktningen till de olika
himlakropparna projicieras. Den gren av
astronomien, som behandlar
himlakropparnas riktningar och sambanden mellan
dessa, kallas för sfärisk astronomi.
Man bortser inom denna från
himlakropparnas verkliga avstånd.
Himmeta. Socken i Västmanlands län
(Åkerbo härad). 875 inv. (1931).
Hin (fsv.). Bet. den, den där. Förk. av
Hin håle (= den hårde), Hin onde,
folkliga namn på djävulen.
Hinc Fllse la’crim8e (lat.). Bet. härav
dessa tårar. Citat från Terentius.
Hinc ro’bur et secu’ritas (lat.). Bet.
härav styrka och trygghet. Den sv.
riksbankens devis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
