Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Histologi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2797
Hitra—Hjort.
2798
A. HITLER. Fotografi.
sen vann först
spridning i Bayern
och Österrike, och
inom partiet
utvecklades en
militär organisation, de
hitlerska
stormtrupperna, som
först 1932
förbjödos. I samråd med
general Ludendorff
gjorde H. 1923
försök till en
statskupp i Munchen. F.
ministerpresidenten v. Kahr utropades till
»bayersk monarkisk ståthållare» men svek
rörelsen. H. häktades och dömdes till 5
års straffarbete men frigavs samma år.
1932 uppställde sig Hitler efter att genom
en utnämning till regeringsråd i det av
nationalsocialister styrda Braunschweig ha
blivit tysk medborgare, som kandidat vid
presidentvalet men besegrades av
Hinden-burg. Litt.: A. Hitler: Mein Kampf (2 bd
1925—26), Theodor Heuss: Vad vill Hitler?
(1932). Jfr. Nationalsocialism!
Hitra el. H i t e r e n. En ö vid
Trond-heimsf jordens mynning (Sör-Tröndelag
fylke), med 364 kvkm. ngt större än Orust.
Hittebarnshus. Inrättning där av
föräldrarna övergivna barn uppfostras. De
första h. härstamma fr. 700-talet. I
Sverige motsvaras h. av andra likartade
anstalter. Jfr Barnhem!
Hi’ttorf, Johann Wilhelm, f. 1824,
d. 1914. Tysk fysiker och kemist,
professor i Munster. H. har huvudsakligen
studerat jonernas vandring under elektrolys
och elektriska urladdningar genom
förtunnade gaser. Han kan räknas som
ka-todstrålarnas upptäckare. Crookes rör
kallas ofta även Hittorfs rör, emedan
H. samtidigt började använda desamma.
Hjalmar den hugstore. Sv. sagohjälte,
omtalad i H e r v a r a r s ag a n.
Hjalmarson, Harald Ossian, f. 1868,
d. 1919. Sv. överstelöjtnant, pers, och finl.
general, ledare av det pers, gendarmeriet
1911—13, verksam i Finland 1918 som
fri
villig i inbördeskriget och ledare av
Svenska brigaden.
Hjelmqvist. 1. Anders Teodor H.,
f. 1866. Språkforskare, läroverkslektor och
professor, som utgivit ett flertal arbeten,
bl. a. Förnamn och familjenamn med
sekundär användning i nysvenskan (1903).
Led. av redaktionen för Sv. ak:s ordbok.
2. Joh. Fredrik Benno H., f. 1876.
Den förres broder, biblioteksman, som
inlagt stora förtjänster om folkbiblioteken i
Sverige, styresman för Stockholms
stadsbibliotek sedan 1925.
Hjelt. 1. Edvard Immanuel H.,
f. 1855, d. 1921. Finl. kemist, prof, och
rektor i Hälsingfors, utg. av läroböcker i
organisk kemi; politiker. Led. av Vet. ak.
2. Hjalmar H., f. 1851, d. 1925. Den
förres kusin, finl. botanist, lektor i Vasa,
professors namn 1921. H. har i ett stort
verk (Conspe’ctus flo’rce fe’nnicoe, 1888—
1926) sammanställt alla uppgifter om
fane-rogamernas och ormbunkarnas utbredning
i Finland.
Hjertén, Sigrid Gr u n e w ald-, f.
1885. Målarinna, expressionist, g. m.
konstnären Isaac G.
HJO STADSVAPEN.
Fältet blått, skeppet
guld.
Hjo. Stad i
Västergötland, Skaraborgs län, vid
Vättern och H. S. J.,
bekant framför allt
som kurort. Hjo
badanstalt anlades
1878. H. var
köpstad redan i början
av 1400-talet. 2 758
inv. (1931).
Hjo
landskommun. Socken i
Skaraborgs län (Kå-
kinds härad). 960 inv. (1931).
Hjonelag (fsv. hion = familjemedlem).
Äldre, mindre bruklig benämning på
äktenskap.
Hjort, Johan, f. 1869. Norsk zoolog,
prof, i Oslo. H. har företagit talrika
havs-undersökningar i n. Atlanten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
