Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärtansfröjd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2811
Hjärtansfröjd—Hjärtsjukdomar.
2812
rens h. ligger under ryggskölden,
insekternas i bakkroppen. Fiskarnas hjärta
ligger strax bakom gälarna på buksidan. Det
är tvårummigt och innehåller endast
venöst blod (jfr Blodomlopp!). Hos de
högre ryggradsdjurens foster liknar h.
fiskarnas. Hos groddjuren finnes på
larvstadiet ett tvårummigt hjärta, men hos de
fullbildade djuren är hjärtat trerummigt
med två förmak. Till det ena av dessa
kommer blodet från lungorna, till det
andra från venerna, men i kammaren
blandas de båda blodslagen. Detsamma är
förhållandet hos kräldjuren, men här börjar
en uppdelning av kammaren. Hos fåglar
och däggdjur finnas två förmak och två
kammare. Högra hj ärthalvan innehåller
venöst och den vänstra arteriellt blod.
Mellan förmak och kammare samt i de stora
ådrornas början finnas klaffar, d. v. s.
bindvävsflikar, som hindra blodströmmen
att gå tillbaka. Hjärtat sammandrager
sig hos människan 70—80 ggr i minuten.
Först sammandraga sig förmaken, sedan
kamrarna. Sammandragningen kallas
sy’-stole, den därpå följande utvidgningen
dia’st ole. Jfr bilden till artikeln
Blodomlopp!
Hjärtansfröjd. Sv. namn på Me’ntha
genti’lis.
Hjärtarytmi’ el. oregelbunden
hjärtverksamhet. H.
uppkommer vid skada å hjärtats nervapparat el.
av psykiska anledningar. De viktigaste
formerna av h. äro extrasystoli’,
varvid hjärtat »slår ett extra, förtidigt
slag», följt av en paus, samt den s. k.
f I i m m e r a r y t m i’e n, utmärkt av att
hjärtslagen komma alldeles oregelbundet.
— En egenartad form av h. är
hjärtblock, som karakteriseras av mycket
långsam hjärtverksamhet.
Hjärtblad. Groddplantans första blad.
Deras antal är hos gymnospermerna 2—15,
hos monokotyledonerna ett, hos
dikotyl-edonerna två. Ett litet fåtal dikotyledoner
ha dock endast ett el. flera än två h. Vid
groningen kunna h. antingen stanna kvar
inom fröet (hypoge’iska h.) el. höja
sig över marken (e p i g e’i s k a h.).
Hjärtfel. Med organiskt h. menas
fel i hjärtats klaffapparat, i det att
hjärt-klaffarna på grund av medfödda fel el.
inflammationer antingen ej sluta tätt till
(insufficie’ns) el. förtränga mynningen
(steno’s). Klaff-felen förorsaka virvlar i
blodströmmen, vilka ge upphov till s. k.
biåsljud. Hjärtats arbete försvåras vid h.,
och detta motverkas vanl. gm utvidgning
av hj ärtrummen (dilat atio’n) el. abnorm
tillväxt av hjärtmuskulaturen (»för stort
hjärta», jfr Hjärthypertrofi!).
Med nervöst hjärtfel menas en på
psykiska orsaker el. på nervsjukdomar
beroende hjärtarytmi.
Hjärtförlamning. Populärt uttryck för
plötslig död genom hjärtverksamhetens
upphörande.
Hjärthypertrofi’. Förstoring av hjärtat
för att sätta detta i stånd att utföra det
ökade arbete, som kräves på grund av
klaff-fel, högt blodtryck el. höggradiga
kroppsansträngningar (» sport-hj ärta»).
Hjärtklappning el. t a c h y k a r d i’.
Symptom, som utom vid hjärtsjukdomar
iakttages vid sinnesrörelser, olika
för-giftningstillstånd, vid de allra flesta
febersjukdomar, vid blodbrist m. m.
Hjärtlanda. Socken i Jönköpings län
(Västra härad). 259 inv. (1931).
Hjärtlidanden. Se
Hjärtsjukdomar!
Hjärtmusslor (Cardi’idce). En fam.
Musslor med starkt välvda skal och
höga, radiära åsar på dessa. Foten är
lång, ofta vinkelböjd, och h. kunna med
dess hjälp göra långa hopp. En av de
vanligaste arterna är den ätliga Ca’rdium
edu’le, som förekommer vid både ö. och
v. kusten.
Hjärtsjukdomar el. hjärtlidanden.
H. kunna vara medfödda och bero då på
bildningsfel av hjärtats klaffar. De flesta
äro dock förvärvade och ha då vanligen
någon av följande orsaker, reumatisk
feber, åderförkalkning av hjärtats egna
blodkärl (de s. k. kranskärlen) och syfilis,
ehuru givetvis även andra anledningar till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
