Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hortikultur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2853
Hotagen—Hovapotekare.
2854
förda lustspel och vådeviller. Till hans
mest kända stycken hör Eventyr paa
Fodrejsen (1848).
Hotagen. 1. Socken i Jämtlands län
(Lits och Rödöns tingslag). 1 068 inv.
(1931). 2. H. el. H o t a g e n s j ö n. Insjö
i n. Jämtland, 314 m. ö. h., 55 kvkm; den
avrinner genom Hårkan till Indalsälven.
Hotch-potch [håtsj påtsj] (eng.
hodge-podge av fransk, hocher = skaka och
germ. pot = gryta). Bet. egentl. ngt som
skakas om i en gryta. Ett slags soppa av
kött, grönsaker, potatis och vatten.
Hot dog [hått dågg] (eng.). Bet. egentl.
»varm hund». Ett slags rökt och kokt
korv.
Hotell (fransk, hotel av lat. hospita’lis
= gästfri). Urspr. i 1600-talets Frankrike
benämning på en rik och förnäm mans
privata bostad i en stad, sedermera en hög
ämbetsmans bostad el. en offentlig
byggnad, t. ex. hotel de ville = rådhus,
stadshus. Sin nuv. bet. av värdshus med rum
och mat för resande fick ordet i slutet på
• 1700-talet.
Hoti’n el. C h o t i n. Stad i n. ö.
Rumänien (Bessarabien) vid Dnjestr, betydande
handelsstad. 32 000 inv. (1922).
Hottento’tter. Ljushyat, sydafrikanskt
boskapsskötande folk, troligen urspr.
ha-miter fastän stark blandning med bl. a.
buskmän ägt rum. Språket intager en
särställning, ehuru det har vissa hamitiska
drag, och utmärkes bl. a. av egendomliga
inandningsljud (»smackljud»). H:s
utbredningsområde, som vid tiden för
européernas första sammanträffande med dem
sträckte sig fr. Atlanten till ö. delen av
Kaplandet, har tidigare varit betydligt
större, men har numera gm européernas
och kaffrernas påträngande betydligt
inskränkts. Namnet h. är urspr. holländskt
och torde syfta på deras egendomliga
språk (holl. ha’teren och ta’teren =
stamma).
Hottögsfjället. Berg i s. v. Jämtland,
t 107 m. ö. h.
Houdon [odå’n], Jean Antoine, f.
1741, d. 1828. Fransk bildhuggare av
särsk. porträttbyster, bl. a. Rousseau,
Vol-taire, Napoleon. Hans porträttkonst
präglas av natursanning och utmärkt
karakteristik.
Houri. Se Hur i!
House [ha’us], Edward Mandel 1, f.
1858. Nordamer. politiker (demokrat),
presidenten W. Wilsons förtrogne vän och
rådgivare under världskriget och hans
personliga sändebud i Europa samt U. S. A:s
ombud vid fredsförhandlingarna 1919.
Housman [ha’usmon], Alfred
Edward, f. 1859. Prof, i latin i Cambridge,
förf, av två diktsamlingar, A Shropshire
lad (1896) och Last Poems (1922), vilka
blivit förebildliga för en hel grupp diktare
inom och utom England. De utmärkas av en
innerlig, men behärskad känsla, klassiskt
enkel form och musikaliskt välljud.
Houston [jo’sten]. Stad i s. U. S. A.
(Texas), järnvägscentrum och
bomullshan-delsstad, genom en kanal förbunden med
Galveston. 292 000 inv. (1930).
Hov. Egentliga hovar förekomma endast
hos hovdjuren och bildas av nedersta
tåleden, som är beklädd med en helt
för-hornad överhud. Hos hästen förekommer
ett stort antal sjukdomar i h., t. ex. fång,
som gör hornet bräckligt. — Hovbeslag
el. hästskor skydda hoven. De böra
förnyas ungefär var femte vecka på grund
av hovens tillväxt.
Hov. 1. Socken i Östergötlands län
(Göst-rings härad). 739 inv. (1931). 2. Socken
i Älvsborgs län (Gäsene härad). 485 inv.
(1931). 3. Socken i Kristianstads län.
(Bjäre härad). 1 109 inv. (1931).
Hova. Socken i Skaraborgs län (Vadsbo
härad). 3 277 inv. (1931).
Ho’va. Den högst stående malajiska
folkstammen på Madagaskar. Deras antal
uppgår till omkr. 907 000.
Hovapotekare. Av konungen förlänad
titel på innehavare av ett hovapotek,
d. v. s. ett apotek som förser hovet med
läkemedel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
