Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hyperbol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2905
Hypnoti’sm—Hypote’k.
2906
notisö’ren). En mängd olika metoder
att framkalla h. finnas; alla hava det
gemensamma, väsentliga draget, att
uppmärksamheten hos personen i fråga strängt
fjättras vid ett el. annat objekt, t. ex. en
glänsande yta (kristallskådningsmetoden),
en förklingande ton, hypnotisörens blick
el. strykningar (»pass»), som han utför
t. ex. över personens ansikte, med el. utan
berörande av detsamma. Av h. finnas olika
grader, från den djupaste medvetslöshet
och orörlighet (med el. utan
muskelstelhet) till endast en lätt höjning av den
normala suggestibiliteten. Även efter h:s slut
kunna föreställningar och omedvetna
föresatser kvarstå, vilka ingivits under h. (s.
k. posthypno’tiska suggestioner).
Minnesförlust (amnesi’) för vad som
tilldragit sig under h. förekommer endast, om
den suggereras av hypnotisören el. om den
hypnotiserade anser sig ha anledning
vänta densamma, vilket vanl. är fallet. H.
var bekant under antiken men hänfördes
av kristendomen under begreppet trolldom
och föll i glömska, tills den på 1770-talet
återupptäcktes av M e s m e r, vilken dock
hade fantastiska föreställningar om dess
natur och orsaker. Ett av vetenskapen
erkänt faktum blev h. först efter 1800-talets
mitt; under dess senare decennier och
början av 1900-talet fick h. stor
psykoterapeutisk användning vid behandling av
nervsjukdomar, karaktärsdefekter och
hysteriska symptom, en användn., som numera
minskats och ersatts med
normalsuggestion el. psykoanalys samt därmed
besläktade metoder. Litt.: S. Alrutz: Hypnos
och suggestion (1925). Jfr
Suggestion!
Hypnoti’sm. Läran om hypnosen;
framkallande av hypnos. — H y p n o t
i-s e’r a, framkalla hypnos.
Hy’pnum. Ett släkte bladmossor (fam.
Hypna’cece). Till H. höra flera av våra
vanl. mossor, som jämte arter av släktet
H y 1 o c o’m i u m bilda huvudparten av
våra skogars mossvegetation.
Hypo- (grek, hy po’). Bet. under och
nyttjas som termbildande prefix. Mots.: h
y-p e r-.
Hypochae’ris. Växtsläkte (fam.
Compo’-sitce) med stora gula blomkorgar,
uppskjutande från en bladrosett vid stjälkens bas.
I Sverige finnas tre arter; den vanligaste
är H. macula’ta (Slåtterfibbla) med
strävhåriga, ofta fläckiga blad.
Hypofosfi’t. Se Fosfor!
Hypofy’sen (grek, hypo’ = under och
fy’sis = växt) el. hjärnbihanget.
Ett under hjärnan liggande organ, som
uppkommer som en utbuktning dels fr.
svalget, dels fr. hjärnan. H. har en viktig
inre-sekretorisk betydelse. Jfr A k r o m
e-gali!
Hypoklori’t. Salt av underklorsyrlighet.
Se Klor!
Hypokondri’ (grek, hypo’ = under och
kondro’s = hjärtgrop). Stegrad
känslighet, parad med ett sjukligt aktgivande på
den egna kroppens funktioner. H. är ett
vanligt symptom vid vissa nervösa
sjukdomstillstånd och vid sinnessjukdomar.
Hypokoty’1 (grek, hypo’ = under och
koty’le = hjärtblad). Se Groning!
Hypokri’t (grek. hypokrite’s =
skådespelare) . Hycklare. — H y p o k r i’t i s k,
hycklande.
Hypomani’ (grek, hypo’ = under och
mani’a = sinnessjukdom). En
sinnesförfattning, som visar drag,
överensstämmande med den man o-d epressiva
sinnessjukdomen, dock icke så utpräglade att
gränsen till sinnessjukdom kan anses
överskriden. — H y p o m a’n, person med
dylik sinnesförfattning; vittnande om el.
sammanhängande med h.
Hypostase’ra (grek. hypo’stasis =
bottensats, väsen). En filosofisk term, som
betyder att göra ett abstrakt begrepp el.
ett värde till ett självständigt vara, en
substans, t. ex. då man fattar de
platon-ska idéerna som substanser.
Hyposulfa’t, h y p o s u 1 f i’t. Se
Svavel!
Hypote’k (grek. hypote’ke = underlag).
1. En pant, som ej överlämnats till
borgenären. H. kallas ofta underpant i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
