Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästantiloper ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2941
Hästfiskar—Hävstång.
2942
Hästfiskar (Hippoca’mpus). Ett släkte
egendomliga fiskar med lodrät
kroppsställning och hästliknande huvud. Kroppen är
beklädd med sköldar, delvis taggbesatta. H.
finnas huvudsakligen i varma hav; en art,
Sjöhästen {Hippocampus antiquo’rum),
förekommer i Medelhavet och Atlanten. Se
bild å föreg. sida!
Hästfluga (Hippobo^ca equi’na). En
glänsande brun fluga med bruna vingar
och gula teckningar på mellankroppen. H.
blir 7—9 mm lång och förekommer allmänt
på hästar och nötkreatur, särsk. på
hårlösa ställen.
Hästholmen. 1. Samhälle vid Vättern
nära Omberg, i Östergötlands län (V.
Toll-stads socken), jst. och överfartsort till Hjo.
2. ö i Saltsjön utanför Stockholm (Nacka
socken, Södermanlands län); på H. ligger
en stor kvarn (Tre kronor), tillhörig
Kooperativa förbundet.
Hästhovsört. Sv. namn på Tussila’go
fa’rfara.
Hästigel (Hce’mopis vo’rax). En i hela
Europa i stillastående vatten vanlig I g e 1
med enfärgad svart kropp. Sitt namn har
h. fått därav, att den ibland biter sig fast
i munnen el. svalget på drickande hästar.
Den suger blod som blodigeln.
Hästkastanje. Sv. namn på ^’sculus
hippoca’ stanum.
Hästkraft. Förk. HK el. hkr. Mått på
effekt (energiutveckling pr tidsenhet).
En h. är = 75 kilogrammeter pr. sekund
eller 0,736 kilowatt.
Hästlatituderna el. hästbredderna.
Gammalt namn på de breddgrader på
havet nära vändkretsarna, där vindstilla
råder under nästan alla tider på året.
Namnet anses syfta på att segelfartyg, som
fraktade hästar från England till Amerika,
stundom råkade in i ett dylikt område och
blevo så fördröjda, att hästarna dogo av
brist på foder och vatten.
Hästskonäsor (Rhinolo’phidce). En fam.
Fladdermöss med hästskoliknande
nosbihang och mycket stora öron. H. leva
mest av insekter och förekomma i Gamla
världens varmare delar.
Häststyng (Gastro’philus e’qui). En till
fam. Styngflugor hörande insekt, vars
larv lever i hästens magsäck. H. är
brun-aktig med glasklara vingar, försedda med
gråa fläckar, och 12—14 mm lång. Äggen
läggas på hästen på sådana ställen, där
denna gärna slickar sig, och larverna
komma på detta sätt in i magen. När de blivit
fullvuxna, avgå de med exkrementerna och
förpuppas i jorden. En närstående arts
larver leva i hästens tunntarm.
Hästveda. 1. Socken i Kristianstads län
(ö. Göinge härad). 1 928 inv. (1931). 2.
Mu-nicipalsamhälle och jst. i H. 1. 431 inv.
(1931).
Hävd. Ett laga fång, som innebär, att
då en person i god tro förvärvat egendom
fr. obehörig fångesman, så blir
förvärvaren rätter ägare, sedan han el. hans
fångesman under viss tid haft
tillhörigheten i sin besittning. Enligt sv. rätt
gäller h. blott ifråga om fast egendom. Man
skiljer mellan viss tids h., som hos
oss är 20-årig, samt urminnes h. Den
förra förutsätter bl. a., att förvärvaren
vunnit lagfart. Den senare är egentligen
blott ett bevis el. antagande om att det
gamla rättstillståndet har ett lagligt
urspr. Jfr God tro!
Häver t. Ett vinkelböjt rör, som leder
vattnet från ett högre till ett lägre kärl.
Röret måste för att tjänstgöra först vara
fyllt med vatten, vilket lättast
åstadkommes genom sugning. Som h. betecknas
stundom även pipetten (»stickhävert») ocb
den hydrauliska väduren
(»stöt-hävert»).
Häverö. Socken i Stockholms län (Väddö
och Häverö skeppslag). 5 602 inv. (1931).
Hävstång. En kring en fast punkt A
vridbar kropp (i enklaste fall en stång, se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
