Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högerud ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2947
HÖgerud—Högre lärarinneseminariet.
2948
åskådning i mots. till vänstern, de
liberala el. radikala. Båda namnen ha
uppstått i den franska nationalförsamlingen
1789, där de konservativa intogo sina
platser till höger om ordföranden och liberaler
och radikaler till vänster.
Högerud. Socken i Värmlands län
(Gill-bergs härad). 583 inv. (1931).
Högervridande. Se Polarisation!
Högestad. Socken i Malmöhus län
(Herrestads härad). 392 inv. (1931).
Högetsning. Detsamma som högtryck. Se
Etsning!
Högfors. 1. Järnbruk med masugn och
gjuteri i Örebro län (Ljusnarsbergs socken),
anlagt på 1760-talet. Det äges av
Högfors a. b. (bildat 1897), som även äger
järnmalmsgruvor och sågverk och har ett
årligt tillverkningsvärde av 1,5 mill. kr.
2. Bruk och jst. i Västmanlands län
(Kar-bennings socken) med 2 masugnar och
sågverk. Det äges av Högfors och P e r
s-b o a. b., vars aktiekapital, 1 mill. kr., till
största delen innehas av Avesta Järnverks
a. b.
Högfrekvensförstärkning. Se Radio!
Högfrekvensström, högfrekvent
ström. Se Växelström!
Högfrekvensugnar. Se Elektriska
ugnar!
Högförräderi. Brottsligt angrepp på
statens författning, överhuvud el. område.
Förr förutsattes för h., att den handlande
var en statens undersåte. H. benämnes i
den sv. lagen förräderi.
Högkvarte’r. I Sverige den
stabsorganisation, som högste befälhavaren över
rikets militära försvarskrafter har till sitt
biträde för deras ledning.
Högland. Inom geografien bet. för ett
område, som ligger över 200 m. ö. h.,
vilken höjd är gränsen mellan h. och
lågland.
Höglund, Karl Zeth Konstantin,
f. 1884. Tidningsman och socialdem.,
sedermera kommunistisk politiker, led. av A. K.
1915—17, huvudred, för Folkets Dagblad
Politiken 1919—24 och för Den Nya
Politiken 1924—25, sedan 1928 ordf, i
Stockholms arbetarkommun, sedan 1932
ekonomichef i Social-Demokraten.
Högmosse. Mosse, som tillväxer mest i
mitten och därför har en kullrig yta.
Högmålsbrott. Detsamma som h ö g
förräderi och majestätsbrott.
Högplatå. Se Högslätt!
Högqvist, Sofia Emilia (Emilie),
f. 1812, d. 1846. Skådespelerska vid Kungl.
Teatern i Stockholm, där hon uppträdde i
ett stort antal betydande roller. Hon är
bl. a. berömd för det naturliga behag, som
utmärkte hennes sceniska figurer. Hennes
hem i Stockholm var en samlingsplats för
författare och konstnärer.
Högre allmänt läroverk. Statlig
läroanstalt, som omfattar både realskola och
gymnasium. År 1932 funnos i Sverige 128
h. a. 1. Jfr Skolväsen!
Högre flickläroverk. Högre allmänna
läroverk för flickor, tillkomna i enl. med
1927 års skolreform. H. f. bestå av 4-årig
realskola, som bygger på 6-klassig
folkskola, samt (i regel) 3-årigt gymnasium.
H. f. upprättas endast i ett fåtal större
städer, medan i övriga samhällen med allm.
läroverk dessa bli tillgängliga även för
flickor.
Högre folkskola. Kommunal läroanstalt,
utgörande en överbyggnad på den
egentliga folkskolan. H. f. är antingen allmän
el. yrkesbestämd (t. ex. för handel, husligt
arbete e. d.). Lärokursen är 1—4-årig. År
1930 funnos i vårt land 64 h. f.
Högre lärarinneseminariet. Statlig
läroanstalt i Stockholm, grundad 1861, för
utbildning av lärarinnor för den högre
skolundervisningen. Den obligatoriska
lärokursen är 3-årig. För inträde fordras
normal-skolekompetens. Examen medför
kompetens för ämneslärarinnebefattningar vid
bl. a. högre flickskolor, kommunala
mellan-skolor och samskolor. De enskilda h. 1. ha
på senaste tid nedlagts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
