Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2961
Fbidem—Ibsen.
2962
Fbidem (lat.). Bet. på samma ställe, på
nyss anförd plats (t. ex. i en skrift).
1’bisfåglar (Ibi’didce). En fam.
Storkfåglar med lång, fårad näbb och
förkrympt tunga. I. kunna indelas i egentliga
I b i s a r och Skedstorkar. Den
viktigaste av den förra gruppen är den
Heliga ibisen (Ibis oethio’pica), vilken hölls
helig i det gamla Egypten, men numera
förekommer endast i Nubien och Sudan.
Den är vit med hals, huvud, ben och fötter
svarta samt svartblå spetsar på
skulderfjädrarna och vingpennorna. En annan art,
Svarta ibisen (I. falcine’llus), häckar
i s. Europa och anträffas någon gång i
Sverige.
Ibi’za el. I v i z a. Den största av de till
Balearerna hörande Pityuserna i v.
Medelhavet, med 597 kvkm ung. så stor
som Bornholm. 27 000 inv. (1921). Jfr
Formentera!
Ibn (arab.). Bet. son och användes vanl.
i sammansättning med egennamn.
Ibn Ruschd. Se Averroes!
Ibn Sa’ud, f. 1876. Konung av Hedjas
och Nedjd. I. är sonson till emir Feisal,
sultan av Nedjd, och hans far bodde som
landsflykting i Kuweit. Ibn Saud
erövrade 1901 Nedjds huvudstad och blev
följande år erkänd som emir där och som
vahabiternas imam. Genom att fördriva
turkarna lade han under världskriget
flera områden i det inre Arabien under sitt
välde, och sedan han råkat i konflikt med
Hedjas fördrev han (1925) kung Hussein
och hans son Ali därifrån och antog
titeln konung av Hedjas. Titeln konung av
Nedjd bär han sedan 1927.
Ibrahi’m pa’sja, f. 1789, d. 1848.
Turkiskegyptisk general, adoptivson till
Muhammed A1 i och dennes främste fältherre.
Han vann glänsande segrar över
vahabiterna 1816—18 och turkarna 1832—33 samt
1839, var guvernör i Syrien 1833—40 och
övertog strax före sin död regentskapet
över Egypten efter den ålderdomssvage
Muhammed Ali.
Ibsen. 1. Henrik L, f. 1828, d. 1906.
Norsk förf., vars diktargärning framför allt
HENRIK IBSEN.
Fotografi.
faller inom dramat, ehuru han även skrivit
fina lyriska dikter. Hans första skådespel
äro historiskt-romantiska med skarpt
tecknade karaktärer, t. ex. Hcermcendene paa
Helgeland (1858), Kongsemnerne (1863).
Han övergick därefter till de stora idé- och
fantasidramerna på vers Brand (1866) och
Peer Gynt (1867). Senare behandlade I. det
moderna samhällslivet och dess problem i
några dramer, som väckte stort uppseende,
t. ex. kvinnofrågan i Et dukkehjem (1879)
och ärftlighetsproblemet i Gengangere
(1881). I sina dramer hävdar I. ofta
individens rätt gentemot samhälle och
sedvänja, i satirisk form i En folkefiende (1882),
samt kravet på helgjutenhet och moralisk
konsekvens i handlandet. Han har skapat
ett helt galleri av levande figurer, i sina
senare verk, t. ex. Vildanden (1884),
Ros-mersholm (1886) och Bygmester Solness
(1892), med symbolisk inramning. Hans
verk bilda epok i dramats historia; de ha
översatts till alla kulturspråk och uppförts
på alla teatrar i hela den bildade världen.
Litt.: T. Fogelqvist: Henrik Ibsen. Verd.
småskr. n:r 140. Hellen Lindgren: Henrik
Ibsen. Gerhard Gran: Henrik Ibsen (2 bd.
1918). 2. Sigurd I., f. 1859, d. 1930. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
