Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ifni ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2973
I’gor—Ile-de-France.
2974
I’gor. Rysk namnform för sv. Ingvar.
Namn på ryska furstar.
Igua’nodon. Fossil, växtätande d i n
o-saurie av 10—12 m:s längd, varav ej
mindre än 27 exemplar år 1877
anträffades på ett och samma ställe (kolgruvan
Bernissart i Belgien). Jfr bild till art.
Dinosaurier!
Iguassii [igåoso’]. Biflod till P a r a n å
(Syd-Amerika), på gränsen mellan
Argentina och Brasilien bildande Iguassufallen,
som med 70—80 m:s höjd räknas till
jordens väldigaste vattenfall.
I. H. På gravstenar o. d. vanl. förk. för
lat. ia’cet hic = här vilar.
I’hlen, Nils Claus, f. 1855, d. 1925.
Norsk industriman och politiker,
stortings-man, utrikesminister 1913—21 och
skicklig ledare av sitt lands utrikespolitik
under världskriget.
J. IHRE. Målning.
Ihre, Johan, f. 1707, d. 1780.
Språkforskare och
historiker, prof, i Uppsala.
I. sysslade särsk.
med de germ.
forn-språken och de sv.
folkmålen. Hans
huvudarbete Glossa’-rium suiogo’thicum
(1769) blev
banbrytande inom den
germ.
språkforskningen.
I. H. S. Kristusmonogram bildat av de
tre första bokstäverna i namnet Jesus,
skrivet på grekiska. Det har sedermera
ut-tytts dels som förk. av lat. lesus Hominum
Salvator = Jesus, människornas frälsare
el. av lat. In Hoc Signo (vinces) — i detta
tecken (skall du segra).
I’isalmi el. I’d e n s a 1 m i. Stad i mell.
Finland (Kuopio län). 3 593 inv. (1931).
I’jo älv el. I’i j o k i. Flod i Österbotten i
Finland, med källor nära ryska gränsen
och mynning i Bottniska viken omkr. 35
km. n. om Uleåborg. Längd omkr. 250 km.
Ijsel el. Y s s e 1 [e’jsel]. Namn på flera
vattendrag i Holland. Mest bekant är
Nieuwe I. [ni’ue—], en av Rhens
utlopps-armar.
I’karos. I grek, mytologi son till
Dai-dalos, som förfärdigade vingar åt sig och
sonen, med vilka de flydde fr. labyrinten
på Kreta, där de höllos inspärrade. I. flög
för nära solen, varvid vaxet, varmed
vingarna voro fästa, smälte och han föll ned
i havet.
Iko’n (grek. eiko’n = bild). I den
grek.-kat. kyrkan namn på bilder av Kristus,
jungfru Maria och helgonen. — I k o n
o-g r a f i’ (grek. gra’fein = beskriva), inom
konsthistorien studium och beskrivning av
bilder i allm., jämförande undersökning av
de olika framställningarna av ett visst
motiv under olika tider. -—- Ikonokl a’s t
(grek, klan = krossa), bildstormare. —
I k o n o s t a’s (grek, sta’sis = ställning),
ett slags skärm prydd med helgonbilder,
som i de grek.-kat. kyrkorna skiljer koret
fr. församlingens rum.
Ikosae’der (grek. ei’kosi = tjugo och
lie’dra = yta). Regelbunden månghörnig
kropp, begränsad av tjugo liksidiga
trianglar. I vart och ett av de 12 hörnen
sammanstöta 5 trianglar. Om kantlinjen är a,
så är volymen V12 a3 (15 + 5‘ ).
Ikti’nos. Grek, arkitekt, en av Partenons
byggmästare.
I’ktus (lat. i’ctus = slag, stöt). Inom
versläran beteckning för betonad stavelse.
Il dolce stil nuo’vo [— då’ltje —] (it.).
Bet. »den ljuva nya stilen». Ett slags it.
kärlekslyrik med religiös och filosofisk
grundton. Dess skapare var Guido
Guini-celli (d. 1276), dess fullödigaste uttryck är
Dantes diktning.
Il duce. Se D u c e!
Ile-de-France [ildofra’ns]. Landskap i n.
Frankrike, ett slags ö, begränsad av
floderna Marne, Seine, Oise, Aisne och Ourcq,
sedan gammalt ansett som Frankrikes
kärna. I. omfattar Parisbäckenets centrum. 2.
Äldre namn på Mauritius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
