Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Impressionism ... - Indelningsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2987
In a’lles—Indelningsverket.
2988
ring, upphävande av ett ämnes
karakteristiska egenskaper, t. ex. ett antitoxins
giftneutraliserande förmåga (jfr I
m-m u n i t e t!), vridningsförmågan hos ett
optiskt aktivt ämne. Jfr
Polarisation!
In a’lles (tysk.). Bet. egentl. i allt; i sin
helhet, sammanlagt.
In ampli’ssima forma (lat.). Bet. av
yppersta slag, i den mest ståtliga form, på
det mest glänsande sätt.
Inaugure’ra (lat. inaugura/re — söka
utforska av a’ugur = teckentydare,
spåman). Bet. högtidligen inviga, inleda.
In blaneo el. in blank o. S e B 1 a
n-k o!
Inbördes testamente. Se
Testamen-t e!
In ca’su (lat.). Bet. för ett särskilt
tillfälle, i föreliggande fall.
Ince [ins], Thomas Henry, f. 1882,
d. 1924. Nordamer. filmregissör.
Ince’st (lat. nekande in och ca’stus =
kysk). Bet. blodskam.
Inch [intj]. Eng. längdmått = 2,54 cm.
Inchcape [i’ntjkejp], James Lyle
Mackay, f. 1852, d. 1932. Eng. redare.
Ordförande i styrelsen för P. and O. Steam
Navigation Company. Under längre tid
var I. även direktör för Suez-bolaget, samt
ordf, i Chamber of Shipping och i engelska
redareförbundet.
Incisio’n (lat. inci’dere = avskära). 1. I
metriken ett kort uppehåll vid uppläsning
av vers. 2. Inom kirurgien insnitt i
kroppen med ett skärande instrument.
Incitame’nt (lat. incita’re = egga, reta).
Bet. retmedel, upplivande medel. —
In-c i t a’n tia, retmedel (plur.).
IncIusPve. Se Inklusiv!
Ineo’gnito. Se Inkognito!
In concre’to (lat.). Bet. i verkligheten, i
ett bestämt givet fall. Mots.: in
ab-s t r a c t o.
In contuma’ciam. Se Contumacia!
In co’rpore (lat.). Bet. i sin helhet,
samt-ligen.
Ind. Amer. förk. för Indiana.
Indal. 1. Tingslag i Västernorrlands län.
2. Socken i I. 1. 2 581 inv. (1931).
Indals-Liden. Socken i Västernorrlands
län (Indals tingslag). 2 981 inv. (1931).
Indalsälven. Flod i s. Norrland
(Jämtland och Medelpad). I. bildar det
gemensamma avloppet för en mängd vattendrag
med olika namn, huvudsakligen inom
Jämtland och Medelpad. I:s största
käll-floder äro Enaälven med källor på
Syl-fjället samt Järpströmmen med källor i
de norska gränsfjällen. I. genomflyter
Storsjön i Jämtland. Bl. mera betydande
vattenfall i I. märkas Hissmo-,
Krångede-och Hammarforsarna. I fråga om
vattenkraft (1,8 mill. hkr) är I. en av Sveriges
förnämsta floder. Dess hela längd fr.
källorna till havet (Järpströmmen inräknad)
är 420 km, varav 75 km segelbara.
Indantre’nfärger (av indigo och
antra-ce’n). Mycket beständiga och tvättäkta
färgämnen (särsk. blå och röda), vilka
framställas ur antrace’n, ett kolväte med
tre kondenserade cykliska kärnor. I
likhet med indigo äro de kypfärger.
Indaur. Se I n d o r e!
Indebe’tou [-o]. 1. Erik Abraham
I., f. 1870. Affärsman och politiker
(högerman), direktör i a. b. Olson & Wright
1915—28, ordf, i Sthlms
stenkolsimportö-rers förening sedan 1928. 2. Carl David
G-o v e r t L, f. 1875. Fondmäklare och
direktör, ordf, i Sv. fondmäklareföreningen,
direktör för Hallwylska museet sedan
1930.
IndefinPt (lat. nekande in och defini’tus
= bestämd). Bet. obestämd.
Indelningsverket. 1. Ett tidigare sv.
avlöningssystem för statens tjänstemän,
som var grundat på indelning el. förläning
av kronans gods. 2. Ett avlöningssystem i
form av boställen o. dyl. åt befäl och
manskap inom hären och flottan för att på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
