Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indian - Indiansommar - Indianterritoriet - Indicera - Indicier - Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2993
Indianterritoriet—Indien.
2994
sommar motsv. vår brittsommar. I.
infaller i nov. och är utmärkande för
prä-riernas klimat.
Indianterritoriet. Före år 1907 ett
territorium i U. S. A., med 182 000 kvkm
(ung. dubbelt så stort som Götaland). I.
innehåller ett stort antal för indianer
reserverade områden, s. k. reservationer.
Dessa hade år 1929 122 000 inv. Det blev
1907 jämte territoriet Oklahoma en stat i
U. S. A. under namnet Oklahoma.
Indice’ra (lat. indica’re). Bet. ange,
antyda. — Indicerade hästkrafter,
den i hästkrafter uttryckta effekt, som en
maskin sammanlagt utvecklar, i motsats
mot den (på grund av friktionsförluster
m. m. alltid mindre) effekt som den avger
till arbetsmaskiner (effektiva hästkrafter).
Indi’cier (lat. indi’cium = tecken, bevis).
Inom juridiken upplysningar och
omständigheter, framkomna under en rättegång,
vilka icke direkt äro bevis för att ett visst
sakförhållande föreligger men som dock
kunna ge anledning till vissa slutsatser.
Om t. ex. en anklagad är i besittning av
något och ej kan nöjaktigt göra reda för
huru han kommit över saken ifråga, är
detta ett indicium på att han icke
kommit i besittning av den på lagligt sätt.
Sådant bevis kallas indiciebevis och
spelar numera en betydande roll särsk. i
brottmål, där ofta en fällande dom
grundas på enbart indicier.
Indien. 1. I vidsträckt bemärkelse ett
gemensamt namn för s. delen av Asien,
omfattande de stora halvöarna Främre och
Bortre I. jämte landet n. om dessa till
Himalayabergens kamlinje, ävensom den
stora övärlden i sydost. I. kallas till
skillnad fr. Västindien ofta Ostindien. I.
består av tre huvuddelar: Främre I. med
Ceylon, Bortre I. och Ostindiska
övärlden. 2. I inskränkt bemärkelse
(här använd) detsamma som Brittiska
Indien. Om Bortre Indien, se dessutom
I n d o-K i n a och Ostindiska
övärlden!
Brittiska Indien är ett kejsardöme, som
utom Främre Indien omfattar A n d a m
a-n e r n a, Belutsjistan, Burma och
Nikobarerna. I. är i personalunion
förenat med Storbritannien (se nedan
under Politisk indelning!).
Brittiska Indiens yta är med 4 657 000 kvkm
ngt mer än 10 ggr så stor som Sveriges.
Kust. Främre I:s kuster sakna större
inskärningar. Mellan Främre I. och Ceylon
ligger Palksundet, mellan Främre I. och
Bortre I. den vida Bengaliska viken.
Halvön Deccans v. kust kallas Malabarkusten,
den ö. Koromandelkusten.
Allmän geografisk och
geologisk byggnad. I. företer mycket
växlande höjdförhållanden, fr. fjällområden,
som höra till jordens högsta delar till vida
deltaland nära havsytan. I n. inramas I.
av Himalaya (se d. o.!). Det utgöres
dels av ett av flodavlagringar bildat
lågland, Nordind. slätten, dels av ett gammalt
platåland, Deccan. Nordind. slätten
sönderfaller i tre delar: n. v. Ind. lågslätten,
avvattnad av Indus; Hindostans och
Bengalens lågland, avvattnat av Ganges; Assams
lågland, genomflutet av Brahmaputra. Ö.
om Indus utgöres slätten av ett stort
ökenland, Thar el. Indiska öknen. Deccans
platåland är uppbyggt av urberg och
väldiga vulkaniska lavatäcken (basalt). Det
liknar till sin byggnad Afrika, med vilket
det fordom torde ha sammanhängt (jfr
Kontinentförskjutnin g!).
Längs v. kusten höja sig innanför en smal
strandremsa Västra Ghatsbergen, och längs
ö. kusten sträcka sig östra Ghatsbergen
(se Ghats!). Deccan begränsas mot n. av
en rad bergskedjor, intill 1 500 m höga
och kallade Vindhy abergen. Deccan har
nära s. spetsen sina högsta toppar i
Anamali-bergen, stigande till 2 694 m. ö. h. Burma
fylles av från n. till s. löpande
bergskedjor i v. och ö., skilda åt av den breda
Iratoadidalen.
Klimatet är ett utpräglat tropiskt
monsunklimat, om man undantager de n.
v. delarna, som bilda en övergång till
Främre Asiens subtropiska klimat och
delvis ha ökenkaraktär. Riklig nederbörd
faller i allm. om sommaren, då havsmonsunen
blåser, utom på kuststräckor i lä för dessa
vindar, där vinterregn eller torka råda.
Bengalen, Burma och Assam ha mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
