Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Insektätande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3033
Insektätande växter—Insjöns Sågverks a. b.
3034
Insektätande växter. Se D j u r f å n
g-ande växter!
Insektätare (Insecti’vora). En ordn. små
däggdjur med korta ben med i regel
5-tåiga fötter, som trampa på hela fotsulan,
trynlik nos och spetsknöliga kindtänder.
De flesta i. tillhöra Gamla världen, men
ett par finnas i n. Amerika. I. leva av
insekter och andra lägre djur. De flesta
äro nattdjur.
Insepara’bel (lat. nekande in och
separa’-bilis = skiljbar). Bet. oskiljaktig,
oskilj-bar.
Insidiö’s (lat. insi’dice = försåt). Bet.
försåtlig.
Insi’gnier (lat. insi’gnia). Bet.
utmärkelse- el. värdighetstecken.
Insinuatio’n (lat. insinua’re — insticka,
insmyga). Bet. förtäckt (elak) antydan. ■—■
I n s i n u e’r a, antyda, framställa i
förtäckta, försmädliga ordalag.
InsipFd (lat. insi’pidus). Bet. dum,
dåraktig, smaklös.
Insiste’ra (lat. insi’stere). Bet. yrka på,
envist påstå.
In situ (lat.). Bet. på platsen.
Insjö. Många i. ha uppstått genom
inlandsisars verksamhet, i det att dessa
bortfört de lösa jordlagren fr. en del av
dalarna och skjutit ihop dem längre ned.
I andra fall har uppdämningen
åstadkommits av flodavlagringar, laviner, vindens
verksamhet o. s. v. Åter andra sjöar äro
av vulkaniskt ursprung (kratersjöar). Till
följd av att i. uppkomma genom inom
begränsade områden verkande krafter,
förekomma de i allmänhet gruppvis, t. ex. i
områden, som varit nedisade, ss. Finland,
Sverige, Canada, å flodslätter, ss.
Ungerska slätten, vidare längs fjällkedjor, ss. n.
och s. om Alperna o. s. v. Från
hydrografisk synpunkt skiljer man på sjöar med
avlopp, som är den vanligaste typen,
av-loppslösa sjöar, som förekomma i torra
trakter, där avdunstningen uppväger
vattentillförseln, samt sjöar med avlopp
tidvis, där tillförseln vissa tider överstiger
avdunstningen eller där underjordiskt av-
102 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
lopp då och då äger rum. I avloppslösa
sjöar blir vattnet så småningom salt. I
andra i. är vattnet sött. Sjöarnas djup
är ytterst växlande, och en stor del nå
ned under havsytan. De djupaste sjöarna
äro Baikalsjön i Asien, 1 523 m, och
Kaspiska havet, 1 098 m. Kaspiska havets
botten når 1 157 m. u. h., Baikalsjöns 971
m, Döda havets 793 m. Sammanlagda
ytinnehållet av jordens i. utgör omkr. 2,5
mill. kvkm, d. v. s. % % av jordens yta.
Jordens största insjöar äro:
[-Ytinnehåll-]
{+Ytinne-
håll+} i
kvkm
Kaspiska havet (Europa och Asien) 438 000
Övre sjön (Nord-Amerika) ......... 83 300
Victoria Nyansa (Afrika) ......... 68 800
Aralsjön (Asien) ................. 62 000
Huron (Nord-Amerika) ............. 59 500
Michigan (Nord-Amerika).......... 57 800
Tanganjika (Afrika) ............. 35 000
Baikalsjön (Asien) ............... 34 000
Stora Björnsjön (Nord-Amerika) . . 31 500
Nyassa (Afrika) .................. 30 800
Tsadsjön (Afrika)’................ 30 000
Stora Slavsjön (Nord-Amerika) . . 30 000
Erie (Nord-Amerika) .............. 25 800
Winnipeg (Nord-Amerika) .......... 24 500
Ontario (Nord-Amerika) ........... 18 800
Balkasj (Asien) .................. 18 400
Ladoga (Europa)................... 18 200
Maracaibosjön (Syd-Amerika) .... 13 600
Eyresjön (Australien) ............ 13 000
Onega (Europa) .................... 9 000
Rudolf sjön (Afrika) .............. 8 000
Titicaca (Syd-Amerika) ............ 6 900
Issyk-kul (Asien) ................. 5 900
Gairdnersjön (Australien)........ 5 600
Vänern (Europa) ................... 5 570
Insjön. 1. Sjö i Dalarna, genomfluten av
Österdalälven 5 km nedom dess utlopp ur
Siljan, 161 m. ö. h., 6 kvkm. 2.
Industrisamhälle i Dalarna (Åls socken), vid I. 1,
med stort sågverk.
Insjöns Sågverks a. b. Sågverk vid
Insjön (Kopparbergs län), grundat 1912, som
årligen tillverkar 6 500 standard trävaror,
3 500 standard lådämnen och 18 500 läster
träkol. Aktiekapital 1,1 mill. kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
