Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Institut ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3039
Instrume’nt—Iiitegra’1.
3040
Instrume’nt (lat. instrume’ntum). Bet.
redskap, verktyg i allm. —
Instrumen-t a’l, tjänande el. verkande som redskap
eller också hörande till
instrumentalmusiken. — Instrumentalmusik, musik
som utföres endast med instrument; mots.:
vokalmusik (musik där sång ingår).
Instrumentatio’n el. instrument
e’-r i n g. Ett tonstyckes sättning för flera
instrument. —-
Instrumentations-1 ä r a, läran om de enskilda instrumentens
klangkaraktär, deras tonomfång och
sammansättning till orkester. ■—•
Instrument e’r a, sätta ett tonstycke för flera
instrument.
Insubordinatio’n (lat. nekande in och
subordina’tio = underordning). Bet.
ohörsamhet.
Insufficie’ns (lat. nekande in och
suffi’-cere = räcka till). Bristande förmåga hos
ett organ, t. ex. hjärtat, att fylla sin
funktion; inom psykiatrien en känsla av egen
otillräcklighet, mindervärdighetskänsla.
Insulander, Per Erik Gustaf, f.
1871. Generaldirektör och chef för
Lant-bruksstyrelsen sedan 1920. Led. av Lantbr.
ak.
Insuli’n (lat. i’nsula = ö). Ett
hormon, vilket under normalt tillstånd
avsöndras från de s. k. Langerhanska öarna
i bukspottkörteln och avgives till blodet i
väl reglerade mängder. I. är nödvändigt
för en normal omsättning av den viktiga
grupp av näringsämnen, som benämnes
kolhydrater. Vid sockersjuka är
denna bukspottkörtelns funktion rubbad.
In-sprutning av i. häver därför sockersjukans
symtom. Eörsök att framställa i. ha
pågått sedan 1880-talet, då bukspottkörtelns
betydelse i detta avseende först påvisades,
men lyckades först 1922 genom J. J. R.
M a c 1 e o d och F. G. Banting, vilka
framställde det ur bukspottkörteln hos
nötkreatur. I. förstöres lätt av
matsmält-ningssafterna och måste därför insprutas i
blodet el. under huden.
Insu’lt (lat. insu’ltus). Bet.
förolämpning, skymf; inom medicinen anfall (t. ex.
hysterisk i.). — I n s u 11 e’r a, skymfa.
Insulä’r (lat. i’nsula = ö). Bet. hörande
till en ö; typisk för isolerade individer el.
folk (öbor).
In su’mma (lat.). Bet. tillsammans, i sin
helhet, överhuvud.
Insurge’nt (lat. insu’rgere = resa sig).
Bet. upprorsmakare. — I ns u r g e’r a,
göra uppror. ■— I n s u r r e k t i o’n,
uppror.
Insöndring. Se Inre sekretion!
Intaglio [inta’ljå] (it.). Snidad sigillsten.
— I n t a gl i o t r y c k, detsamma som
ro-togravyr med djuptryck.
Inta’kt (lat. inta/etus). Bet. orörd,
oskyldig, jungfrulig.
Inta’rsia (it.). Konstnärligt
inläggnings-arbete i trä.
Inteckning. 1. Ett rättsligt förfarande,
varigenom en domstol för att betrygga en
panträtt i viss fast egendom antecknar
denna rätts befintlighet. 2. Panträtt i fast
egendom. 3. Det dokument, genom vilket
panträtten upplåtits och kan styrkas. —
Jfr Gravationsbevis!
Inteckningsgarantiaktiebolag. Bolag som
ombesörjer belåning av fastigheter mot
inteckningar som säkerhet. Upplåningen sker
genom utfärdande av obligationer. I vårt
land finnas 6 i., av vilka Stockholms
i. även bedriver vanlig bankrörelse.
I’nteger vi’tre (lat.). Begravningssång för
manskör (av F. F. Flemming, tysk
läkare, d. 1813). I. v. äro begynnelseorden till
ett ode av Horatius (integer vitoe
sceleri’s-que pu’rus = rättskaffens i livet och ren
från missgärningar).
Integra’1 (lat. i’nteger = hel). Ett
matematiskt begrepp. En funktion f(x) kallas
integral till en annan funktion f’(x), om
f’(x) är derivata till f(x). Integralen
betecknas med tecknet f, och med
vid-fogandet av dx betecknas, att deriveringen
skett med avseende på x. Alltså i
ovanstående fall f(x) = f f’(x)dx. Då vid
bildningen av en funktions derivata alla
konstanta termer försvinna, så erhåller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
