Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Interparlamentariska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3053
Interparlamenta’riska unionen—Inti’m.
3054
Interparlamenta’riska unionen. En
sammanslutning av grupper inom de flesta
kulturstaters riksförsamlingar i syfte att
verka för fredssaken och för samarbete mellan
olika länders riksdagar. Den första
inter-parlamentariska kongressen i dylikt syfte
samlades i Paris 1889, varvid 9 länder voro
företrädda av ombud. Efter ytterligare två
förberedande kongresser bildades I. u. i
Bern 1892. Den har sedan hållit en mängd
konferenser och mindre möten bl. a. i
Stockholm 1909. Efter avbrott under
världskriget 1914—20 samlades den 19: de
konferensen i Stockholm 1921. Dess
generalsekretariat är sedan 1920 förlagt till
Geneve. Litt.: E. Wavrinsky: Den svenska
riksdagens interparlamentariska grupp
1892—1917. Minnesskrift. Årsbok för de
nordiska interparl. grupperna.
Interpellatio’n (lat. interpella’re =
avbryta, falla ngn i talet). En fråga rörande
ngn politisk angelägenhet, som en
riksdagsman med sin kammares tillåtelse
framställer till något statsråd. — I n t
er-p e 11 a’n t, den som framställer en i. —
Interpell e’r a, framställa en i.
I’nter po’cula (lat.). Bet. egentl.
»mellan bägarna»; i festligt lag.
Interpolatio’n (lat. interpola’re = laga,
inflicka). 1. Insättning av ord el. satser i
en text, så att denna förfalskas. 2. Inom
matematiken beräkning av värdet på en
matematisk funktion, t. ex. log x, för ett
x-värde, som ligger mellan två andra, för
vilka funktionens värde är känt, alltså
t. ex. log 3255, då log 3250 och log 3260 äro
kända. Härvid användas antingen särskilda
interpolationsformler el. ock, om avståndet
mellan de kända värdena är relativt litet,
ren proportionsberäkning. Ligger det sökta
värdet utanför de kända värdena, kallas
motsvarande förfaringssätt
extrapola-tion. — Interpol e’r a, utföra en
in-terpolation.
Interpretatio’n (lat. interpreta’ri =
tolka) . Bet. tolkning. — Interpret e’r a,
tolka. — Interpr e’t, tolk.
Interpunktio’n (lat. interpu’ngere =
avdela medels skiljetecken). Bet.
skiljetec
kens användning i en text. — I n t
erpunkt e’r a, sätta skiljetecken.
Interre’gnum (lat.). Bet. mellanregering,
interimsregering (se d. o.!), en styrelse, som
fungerar, då den ordinarie regenten av ngn
anledning icke utövar regeringen.
Interrogati’v (lat. interroga’re = fråga).
Bet. frågande; beteckning för vissa
pronomen (t. ex. vem), konjunktioner (t. ex.
huruvida), adverb och satser (frågesatser, t.
ex. Vill du?).
Interse’x (lat. Vnter = mellan och se’xus
= kön). En individ, som till sin byggnad
visar en abnorm mellanställning mellan
könen. I. förekomma ej sällan hos insekter,
vida sällsyntare bl. däggdjur.
Interurba’n (lat. i’nter = mellan och
urbs = stad). Bet. förbindande städer el.
områden, t. ex. interurbana telefonsamtal.
Interva’ll (lat. i’nter = mellan och
va’llus = påle). Bet.- mellanrum i allm. I
musiken två toners höjdförhållande till
varandra. Man skiljer mellan rena
(prim, kvart, kvint och oktav; t. ex. c-c,
c-f, c-g och c-c1), stora och små (stor
och liten sekund, ters, sext och prim; t.
ex. c-d, c-e, c-a och c-h, resp, c-dess, c-ess,
c-ass och c-b), överstigande, som äro
ett kromatiskt halvtonsteg större än rena
och stora (t. ex. överstigande kvart c-fiss)
och förminskade, som äro ett
kromatiskt halvtonsteg mindre än rent och litet
(t. ex. förminskad kvint c-gess och
förminskad sekund ciss-ess). Jfr T o n s t e g!
Intervene’ra (lat. intervenVre — komma
emellan). Bet. träda emellan, medla. —
Interventi o’n, medling, mellankomst,
ingripande; särskilt en persons el. en stats
inblandning i andras mellanhavanden.
Intervju’ (eng. interview =
sammanträffande). En tidningsmans samtal med en
person, av vilken han önskar uttalande i
ngn aktuell fråga.
Intestina’lmaskar (lat. intesti’na =
inälvor) . Bet. inälvsmaskar.
Inti’m (fransk, intime av lat. Vntimus
= innerst). Bet. innerlig, förtrolig. —
I n t i m i t e’t, innerlighet, förtrolighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
