Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3069
Irland.
3070
I. är i politiskt hänseende
delat i tvenne delar: N o r d-I r 1 a n d
(hörande till Storbritannien) och
Irländska fristat en.
Historisk översikt. Irländarna
antogo kristendomen på 400-talet, och I.
blev en viktig medelpunkt för andlig
odling under en stor del av medeltiden.
Talrika klassiska handskrifter ha tack vare
irländska munkar bevarats till vår tid.
Landet var emellertid i politiskt
hänseende svagt och splittrat i en mängd
småri-ken, och det led under 800- till 1100-talen
mycket av de nordiska vikingarnas
härnadståg. På 1100-talet började
engelsmännen erövringen av I., som emellertid först
på 1500-talet blev mera fullständig. I
slutet av 1500-talet och mitten av 1600-talet
sökte irländarna förgäves genom
våldsamma uppror att frigöra sig men
misslyckades. Såsom ståthållare återställde
Crom-well med grymhet ordningen. I slutet av
1600-talet understödde irländarna den
katolske Jakob II i striden mot Wilhelm III,
men de misslyckades även nu och blevo
under de följande konungarna utsatta för en
mycket grym lagstiftning, som berövade
dem alla sociala och politiska rättigheter
samt uppväckte ett lidelsefullt hat mot
engelsmännen. Först i slutet av 1700-talet
mildrades »strafflagarna», och 1800
förändrades I:s ställning, så att det blev ett i
union med Storbritannien förbundet rike.
1829 erhöllo katolikerna fullständiga
medborgerliga rättigheter. Sociala
missförhållanden vidmakthöllo emellertid missnöjet,
som Gladstone på 1870- och 1880-talen
förgäves sökte bemästra genom flera
reformer, särsk. beträffande jordfördelning
och jordinnehav. Ännu 1875 var dock över
% av landet uppdelat i storgods på i
medeltal 3 000 har. 1910 framlade Asquith ett
förslag till h o m e-r u 1 e (självstyrelse) för
Irland och lagen antogs av underhuset trots
överhusets motstånd. I Ulster (Nord-Irland)
väckte lagen förbittring, och man rustade
till inbördeskrig. Sir Edward Carson
var motståndets ledare, en frivillig
Ulster-armé organiserades, och en provisorisk
regering upprättades 1913, vilket föranledde
även Syd-Irlands nationalister under led-
A.B.KARTUTOGRAEEN STHLM.
IRLAND.
ning av prof. John MacNeill att uppsätta
en frivilligkår. Krigsutbrottet medförde
uppskov med självstyrelselagens
ikraftträdande och ett brittiskt löfte, att Ulster
skulle undantagas från lagen. Under
kriget sökte medlemmar ur det av A. G r i
f-f i t h organiserade Sinn f e i n-partiet
att påsken 1916 med tysk hjälp anställa
uppror. Planerna misslyckades, men en
veckas blodiga gatustrider utspelades i
Dublin och repressalierna skaffade
sinn-feinrörelsen vind i seglen. Vid
parlamentsvalen 1918 vann Sinn Fein en stor seger,
och de 29 valda sinnfeinare, som voro på
fri fot, reste ej till London utan
konstituerade sig i jan. 1919 i Dublin som irländsk
nationalförsamling, Dail Eireann,
förklarade Irland oberoende och valde E.
De Valera till president. Brittiska
regeringen förklarade Dail Eireann olaglig
men framlade ett nytt lagförslag, enligt
vilket två särskilda parlament skulle
utses, ett för n. och ett för s. Irland, vilka
skulle samverka inom ett gemensamt råd.
Carson stödde kompromissen,
självstyrelselagen trädde i kraft 1921 och sinnfeinarna
besatte vid valen 124 av de 128 platserna
i Syd-Irlands parlament. För att söka få ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
