Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Island - Islandsfalk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3087
Islandsialk—Iso-.
3088
danskt lydland. På 1830-talet började
emellertid en isländsk frihetsrörelse att
göra sig gällande, 1874 fick landet en
författning med självstyrelse i inre frågor,
och 1903 tillsattes en isländsk minister,
bosatt i Reykjavik. 1918 erkändes
slutligen Island som fri och suverän stat i
personalunion med Danmark och en ny
författning antogs. Efter andra länders
mönster bildades ett konservativt parti, ett
på de kooperativa sammanslutningarna
stött bondeparti och ett socialistparti.
1912 infördes totalförbud, men detta
modifierades 1922 av handelspolitiska hänsyn.
Efter alltingsvalen 1923 bildades en
konservativ ministär, som energiskt tog itu
med upphjälpandet av landets finanser.
Statsskulden minskades snabbt under det
för fisket och handeln gynnsamma året
1924 och valutan stabiliserades. Vid
all-tingsvalet 1927 segrade emellertid
bonde-partiet och socialisterna, och en ministär
ur bondepartiet med T. Thorhallson som
statsminister har sedan dess suttit vid
makten. Ar 1930 firade Island sitt 1
000-årsjubileum som stat, varvid ön besöktes
av konung Christian och representanter
för de skandinaviska länderna — för
Sverige kronprins Gustav Adolf. Vid detta
tillfälle undertecknades bl. a.
skiljedoms-traktater mellan Island och de övriga
nordiska staterna. — Litt.: H. Hildebrand:
Livet på Islancf under sagotiden (1883).
Alb. Engström: Åt Häcklefjäll (1913). A.
Klinckowström: Bland vulkaner och
fågelberg (1911). C. Kastnian: Island, land och
folk (1903). H. Blomberg: Bland vulkaner
och varma källor (1924). R. Lundborg:
Island i forntid och nutid (1926). Hj.
Lindroth: Island, motsatsernas ö (1930).
Islandsfalk. Se Jaktfalk!
Islandshäst. Se Häst!
Islandslav (Cetra’ria isla’ndica). En
buskliknande, ända till 10 cm. hög lav, av
grågrön el. brun färg. Den förekommer
allmänt på mossar och hedar över hela
Sverige. Förr användes den under
nödår till bröd. -— Islands mogs a, be-
teckn. dels för islandslav, dels för kar
a-g e n (se d. o.) !
Islandsspat. Namn på en å Island
förekommande dubbelbrytande kalkspat.
Islandsspets. Se Hund!
Isle [il] (fransk.), i s 1’e [ajl] (eng.).
Bet. ö.
IsIe-de-France. Annan stavning för 11
e-d e-F r a n c e.
Islendingabok. Se Are Fr o de!
I’smael. I. G. T. en son till Abraham
och Hagar (1 Mos. 16, 21 kap.), stamfader
för ismaeliterna (1 Mos. 21, 25 kap.).
Ismai’L Stad i ö. Rumänien
(Bessara-bien), vid en av Donaus mynningsarmar.
I. har stor handel med jordbruksalster.
87 000 inv. (1922).
Ismai’1 pasja, f. 1830, d. 1895. Ibrahim
pasjas son, kediv av Egypten 1867—79, då
han avsattes av sultanen på grund av sin
självrådighet. Han lät påbörja arbetet på
Suezkanalen.
Ismet pasja, Mehmed, f. 1884. Turk,
general och politiker. I. var armékårchef
under världskriget, blev under
nationalisternas fälttåg mot kalifatarmén
överbefälhavare på västfronten och tvang 1922
grekerna att utrymma Mindre Asien. På
Lausannekonferensen förde han som
utrikesminister det nya Turkiets talan och
undertecknade freden med de allierade. 1923
blev han regeringschef och har sedan i
denna egenskap energiskt understött Mustafa
Kemal i hans arbete på Turkiets
reformering efter västerländska mönster.
Iso- (grek. i’sos = lika). 1.
Förstavelse vid många kem. föreningars namn,
vilken anger, att konstitutionsformeln något
avviker från den förening med samma
empiriska sammansättning, som vanl.
betecknas med namnet, t. ex. isokinoli’n, en
särskild, med kinolin i som er förening.
Särskilt ofta användes förstavelsen för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
