Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isobarer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3091
Isomorfi’—Israelitiska ynglingaföreningen.
3092
skilt slags i. är s t e’r e o i s o m e r i’, där
den enda olikheten mellan de olika slagens
molekyler ligger i atomernas inbördes läge
i rummet, så att även de på vanl. sätt
skrivna strukturformlerna äro lika.
Härvid äro de isomera föreningarnas
egenskaper i huvudsak lika utom i ett avseende:
de vrida polarisationsplanet i polariserat
ljus (se Polarisation!) åt olika håll.
Sådana ämnen kallas optiskt
aktiva, och det visar sig, att de alltid
innehålla någon atom (vanl. av kol, men även,
ehuru i undantagsfall, kisel, tenn, krom
m. fl.), vars valenser äro bundna vid idel
olika atomer el. atomgrupper. En dylik
atom kallas a s y m m e’t risk. — I s
o-m e’r, visande isomeri; förening som
visar i.
Isomorfi’ (grek. i’sos = lika och morfe’
= form). Bet. likhet i form. Inom
kemien det förhållandet, att två ämnen av
analog sammansättning ofta kristallisera
i lika el. nästan lika former. Så är t. ex.
fallet med alunarterna och många andra
dubbelsalter. I. har spelat stor roll vid
bestämningen av grundämnenas valens och
därmed deras atomvikter.
Iso’nzo. Flod i n. ö. Italien, med källor
i de Juliska alperna i Öst-Alperna och
mynning i Triestviken av Adriatiska
havet. Längd: omkr. 130 km. Vid I. ägde
stora strider rum under världskriget
mellan de italienska och österrikiska
trupperna.
Isoosmo’tisk. Se Isotonisk!
I’sop {Hysso’pus officina’lis). En växt
(fam. Labia/tce) med blå, tvåläppig
krona, utskjutande ståndare och femtandat
foder, ensam representant för sitt släkte.
I. härstammar från Medelhavsländerna och
odlas ofta som kantväxt. Särskilt
tidigare hade den medicinsk användning mot
förkylning. Namnet i. har, ovisst om med
rätta, övertagits från en växt, som förr
användes vid de judiska religiösa
re-ningsceremonierna.
Iso’poda. En underordn. L e d k r ä
f-t o r, av vilka de flesta leva i havet.
Många äro parasiter på fiskar el.
kräftdjur. Hit höra även Gråsuggorna.
Isoroda’nvätesyra. Se R o d a n f
ör-e n i n g a r!
Isostasi’ (grek. i’sos = lika och sta’sis
= läge). Läran om jordskorpans jämvikt.
Jfr Landhöjning!
Isoto’nisk (grek. i’sos = lika och to’nos
= spänning) el. i s o o s m o’t i s k. Två
lösningar sägas vara isotoniska, om de ha
samma osmotiska tryck. Se O
s-m o s!
Isoto’per (grek. i’sos = lika och to’pos
= plats). Grundämnen med olika
atomvikt men samma kärnladdning och alltså
samma plats i periodiska systemet och
samma kemiska egenskaper. Många av
de grundämnen, som vanl. kallas så (t.
ex. bly), bestå därför av en blandning av
olika isotoper. Dessa kunna ej skiljas
med kemiska medel, men väl med
fysikaliska metoder, som grunda sig på
skillnaden i molekylarvikt, och speciella sådana
äro för detta ändamål utbildade av F. W.
Aston m. fl. (se M a s s-s p e k t r u m !).
En samling grundämnen, som äro isotopa
med varandra, sägas bilda en p 1 e j a’d.
Jfr Grundämne, Radioaktiva
grundämnen!
Isotro’p (grek. i’sos = lika och trope’
= vändning). Bet. av likartad
beskaffenhet i alla riktningar. Amorfa ämnen och
kristaller i det reguljära systemet äro
isotropa, övriga kristalliserade ämnen i
motsats därtill a’n i s o t r o’p a.
Iso’tta-Fraschini [-fraski’ni]. Automobil
som tillverkas av Fabricca Automobili
Isotta-Fraschini i Milano. Fabriken
tillverkar även flygmotorer.
Isouard [isoa’r], N i c o 1 o, även kallad
Nicolo de Malte, f. 1775, d. 1818.
Fransk tonsättare, främst känd för sina
melodiskt lättflytande operor, bl. a.
Cen-drillon (1810, Sthlm 1811) och Joconde
(1814, Joconda Sthlm 1820).
Ispahan. Se Isfahan!
Israel. I G. T. dels patriarken Jakobs
nya namn, dels namn på hela judafolket.
Israelitiska ynglingaföreningen. En
sammanslutning av judiska unga män, bildad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
