Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakobstad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3121
J aktfalk—J amaica.
3122
stämda jakttider m. m. Dessa
bestämmelser ändras ofta, vadan jägare alltid böra
vara försedda med de senaste uppgifterna
rörande de tider, då jakt på vissa djur är
tillåten. 2. J. i bet. segelfartyg (tysk. Jacht
av lågt, jachtschip = fartyg som
förföljer el. snabbseglare). Ett mindre
segelfartyg, riggat med en mast utan lös
topp-stång och salning. J. förekommer i flera
olika typer i de skandinaviska länderna
ss. kosterjakt, roslagsjakt, nordlandsjakt
och öresundsjakt. Litt. till J. 1: A.
Berger och G. Grönberg: Jakten hos skilda
folk (1930).
Jaktfalk. 1. En stor falkart (Fa’lco
rusti’colus), ung. 55 cm lång, som
användes vid jakt. Den är ovan gråblå, under vit
med mörka fläckar. J. häckar i svenska
fjälltrakter. En varietet är I s 1
andsfa 1 k e n, som har ljusare huvud. 2. Svensk
flygplantyp.
Jakthundar. Se Hund!
Jaktleopard. Se Gepard!
Jaktlopp. En förening av jaktridning
och kapplöpning, varvid de ridande följa
en ledare, en s. k. master, över större delen
av kapplöpningsfältet för att slutligen på
ett tecken av denne rida i kapp till målet.
Jakt och fiske. Tidskrift för jakt, fiske
och hundsport, utgiven i Stockholm sedan
1924.
Jaktpass. Ett av K. B. utfärdat
skriftligt medgivande för utlänning att idka
jakt i Sverige.
Jakträdet. Se Brödfruktträdet!
Jaku’ter. Eolkslag, som utgör
huvuddelen av,befolkningen i Jakutsk. J. äro
omkr. 250 000, tala ett turkiskt språk och
torde tidigare ha varit ett nomadiserande,
hästskötande stäppfolk, antagligen urspr.
bosatt i Altai. Senare har sannolikt
uppblandning med samojedstammar ägt rum.
Genom rysk påverkan har levnadssättet
ändrats, och huvudnäringarna äro nu
boskapsskötsel, jakt och fiske.
Jaku’tsk. 1. Självständig sovjetrepublik
i Sibirien, omfattande n. ö. Sibirien utom
provinsen Kamtjatka. Ytinnehåll: 3 769 000
kvkm (omkr. 9 ggr Sveriges yta). Omkr.
300 000 inv. (1926), varav 88 o/o jakuter.
J. har luftfartsförbindelse med Irkutsk.
2. Huvudstad i J. 1, n. ö. Sibiriens
förnämsta handelsstad. 10 500 inv. (1926).
Jalandhar [eng. uttal djaTondo]. Stad i
n. Britt. Indien (prov. Punjab), mitt i ett
bördigt jordbruksområde.
Jala’parot. De förtjockade birötterna av
den mexicanska örten Exogo’nium pu’rga
(fam. Convolvula’cece). J. innehåller ett
kraftigt avföringsmedel. Extrakt av
densamma kallas j a 1 a’p a h a r t s.
JaTmal el. Samojedhalvön. Halvö
i n. v. Sibirien, utskjutande i n. Ishavet
mellan Kariska havet i v. och Obs
mynningsvik i ö. J. utgör ett av tundror
bestående lågland, uppkommet genom
flod-avlagringar. Talrika insjöar finnas i det
inre. Blott längst mot s. förekommer skog.
Befolkningen utgöres av samojeder, och J.
har därför ofta kallats
Samojedhalv-ö n. Kustlandet av J. besöktes av A. E.
Nordenskiöld 1872 och av Fr. Nansen 1893,
det inre av B. M. Sjitkov 1908.
Jalon [chalåzn]. Biflod till Ebro i n.
Spanien, viktig bevattningsflod. Längd:
235 km.
Jalousie [sjalusi’] (fransk.). Bet. avund,
svartsjuka; fönsterskärm. -— J. de m
é-t i e r [do metje’], yrkesavund. — J a 1 o u x
el. jalu [sjalu’], avundsjuk, svartsjuk.
Ja’lta el. K r a s n o a r m e’j s k. Stad
och kurort i s. Ryssland, sovjetrepubliken
Krim (vid Svarta havet). 29 000 inv.
(1926).
Jaluit [jaMitJ. Den största av
Marshallöarna, japansk koloni i Mikronesien, med
betydande utförsel av kopra. J. tillhörde
före världskriget Tyskland.
Jamagata [ja’mangata]. Stad i Japan
(n. Hondo). 56 000 inv. (1925).
Jama’ica. ö och britt, kronkoloni i Britt.
Västindien, med 11 500 kvkm ung. lika
stor som Skåne. 994 000 inv. (1930), varav
omkr. 75 °/o negrer. Kusten är i allm.
klip-pig och har i s. en del inskärningar. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
